Kulturpärla eller hinder för utveckling

Ett år efter att kommunstyrelsen i Knivsta beslutade att Skräddarbo-torpet vid infarten till Ar skulle säljas och forslas bort, står torpet kvar på sin plats, osålt.

Beslutet om rivning och bortforsling av Skräddarbo har överklagats, beslut i förvaltningsrätten dröjer.

Beslutet om rivning och bortforsling av Skräddarbo har överklagats, beslut i förvaltningsrätten dröjer.

Foto: Lotta Lille

Knivsta2018-02-03 08:00

Knivsta hembygdsgille överklagade beslutet om försäljning till förvaltningsrätten med hänvisning till att torpet i gällande detaljplan är q-märkt, det får inte rivas. Efter överklagandet har rätten begärt och fått två yttranden från kommunen och tre från gillet, men ännu har inget beslut fattats.

Det är detaljplaneförslaget för södra Ar, Gredelby 1:3 med flera fastigheter, som gjort att Skräddarbo via beslutet i kommunstyrelsen hamnat på förvaltningsrättens bord.

Detaljplaneförslaget har varit ute på samråd och avsikten är att det ska ställas ut för granskning under våren. Enligt planbeskrivningen ska infarten till Knivsta från E4:an få en utformning som är stadsmässig och svarar mot målet att utveckla Knivsta till en modern småstad.

Men för att det ska bli verklighet måste Skräddarbo-torpet bort. I planförslaget är fastigheten markerad med ett G. Det betyder fordonsservice.

– Ett bensinbolag är intresserat av att etablera sig där, och det tycker vi är lämpligt både med hänsyn till områdets karaktär och för att det är bra med konkurrens, säger Klas Bergström (M), kommunstyrelsens ordförande.

Han är märkbart irriterad över att hembygdsgillet överklagat beslutet om rivning och bortforsling av torpet.

– Torpet måste bort för att området ska kunna fortsätta utvecklas. Vi har erbjudit gillet att ta över torpet och flytta det till en lämplig plats. Där det står är det inte bara i vägen, det är också svårt nedgånget och olämpligt för boende, säger Klas Bergström.

Hembygdsgillet i sin tur har kallat Skräddarbo-torpet en ”kulturpärla” med en ursprunglig handmurad skorstensstock från början av 1800-talet, omöjligt att flytta. Att torpet också har vatten, avlopp och el indraget anför gillet som ytterligare skäl att låta det vara kvar på sin ”vackra tomt … som charmig bostad eller sommarstuga”.

Gillets huvudinvändning i brevväxlingen med förvaltningsrätten är baserad i formalia. Beslut om rivning och bortforsling har tagit trots q-märkning i den ännu gällande detaljplanen. Marken är där dessutom prickad, det innebär att den kan innehålla fornlämningar. Gillet hävdar också att en av kommunens inlagor till rätten skrivits under av personer, Klas Bergström är en av dem, som inte har formell rätt att föra kommunens talan i ärendet.

Oavsett vilket beslut förvaltningsrätten kommer fram till är en ny detaljplan är på väg och Skräddartorpet förefaller inte få en framtid i en stadsmässig infart till Knivsta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om