Krögaren rasar mot kommunens avgifter: ”Inte rimligt”

Knivsta kommuns avgifter gör det dyrare att driva restaurang här än i Uppsala. ”Det är inte rimligt”, anser krögaren och ölbryggaren Daniel Ceder. Han är besviken och tycker att kommunen borde göra mer för småföretagarna.

”Med tanke på att konkurserna nu står som spön i backen borde det rättas till", säger Daniel Ceder på Beer Monkey som anser att kommunens tillsynsavgifter är för höga.

”Med tanke på att konkurserna nu står som spön i backen borde det rättas till", säger Daniel Ceder på Beer Monkey som anser att kommunens tillsynsavgifter är för höga.

Foto: Anna Bredberg

Knivsta2023-10-26 16:30

Knivsta placerar sig högst av länets kommuner i Svenskt Näringslivs och Småföretagarnas riksförbunds senaste rankningar.

– Jag känner inte igen mig i den beskrivningen, säger pub- och bryggeriägaren Daniel Ceder på Beer Monkey som länge kritiserat att Knivstas avgifter för livsmedelskontroller och serveringstillstånd är högre än i exempelvis Uppsala.

Den senaste avgiften som han reagerat på handlar om att Sverige inför ett nytt så kallat riskklassningssystem från årsskiftet. Alla verksamheter som hanterar livsmedel måste omklassas och fylla i ett webbformulär. Sedan beslutar kommunen om hur ofta en livsmedelskontroll ska göras.

Enligt Knivsta kommun innebär det här en halvtimmes jobb för kommunens tjänstemän och skickar därför en faktura på drygt 700 kronor per riskklassning. I Uppsala är det gratis.

Daniel Ceder får betala det dubbla eftersom både bryggeriet och puben ska omklassas. 

– Det är inte jättemycket pengar det rör sig om, men jag har varit i kontakt med både Uppsala kommun och Stockholms stad och enligt dem var det självklart att inte ta betalt, säger han.

undefined
Daniel Ceder driver mikrobryggeriet och puben Beer Monkey i Knivstas gamla brandstation.

Det är upp till varje kommun om en avgift ska tas ut för den nya riskklassningen. Daniel Ceder tycker att Knivstas avgift är felaktig eftersom den största arbetsinsatsen görs av respektive företagare i webbformuläret. Dessutom borde kostnaderna för livsmedelskontrollerna sänkas till Uppsalas nivå, anser han.

För en Knivstaföretagare kostar en livsmedelskontroll 1 554 kronor per timme, jämfört med 1 310 kronor i Uppsala. Enligt Daniel Ceder brukar kommunen fakturera honom mellan tre och sex timmar per besök, vilket som högst blir 9 324 kronor. Motsvarande avgift i Uppsala blir 7 860 kronor.

– Det är inte rimligt och något som vi i Knivsta företagarförening försökt få kommunen att ändra på. Med tanke på att konkurserna nu står som spön i backen borde det rättas till, säger Daniel Ceder som pausat sitt engagemang som vice ordförande i föreningen på grund av stor arbetsbelastning.

undefined
Den årliga kontrollen av företag som hanterar livsmedel tas bort från årsskiftet. Den nya modellen kan innebära både fler och färre kontroller enligt ett nytt riskklassningssystem. Arkivbild.

Han tycker också att det är svårt att förstå vad som egentligen tar tid för kommunens tjänstemän.

– Vanligtvis tar kanske ett besök från livsmedelskontrollanten 20 minuter på plats och sedan måste naturligtvis en rapport skrivas. Men vissa kollegor i branschen säger att de brukar få betala för tre timmar, medan andra får betala för sex timmar. Och att kontrollera fakturan är svårt eftersom det inte framgår vad timmarna använts till.

UNT har sökt kommunstyrelsens ordförande Matilda Hübinette (KNU) för en kommentar, men hon hänvisar till partikamraten Ivan Krezić, ordförande i bygg- och miljönämnden.

undefined
Ivan Krezić (Knivsta.nu) är ordförande i bygg- och miljönämnden på Knivsta kommun.

– Jag är en av dem som drivit frågan om att se över kostnaderna för livsmedelskontroller och serveringstillstånd. Så vi ska titta på det, säger han och menar samtidigt att det inte är riktigt rättvist att jämföra Knivstas avgifter med större kommuner som Uppsala och Stockholm stad.

Han försvarar dock avgiften för riskklassning. Om inte en avgift tas ut drabbas i stället skattebetalarna, säger han.

– Att medborgarna ska stå för en enskild företagares intressen tycker vi inte är rätt väg att gå. Avgifterna ska vara självfinansierade, men kommunen ska inte gå med vinst, säger Ivan Krezić.

Årlig kontroll tas bort

Vid årsskiftet införs den nya riskklassningsmodellen och då tas den årliga kontrolltiden för livsmedelsverksamheter bort.

I stället beslutar kommunen om hur många kontroller som ska göras under en femårsperiod.

Antalet livsmedelskontroller av en verksamhet kan öka eller minska. Det är riskklassen som avgör hur ofta kontroller ska göras.

Omklassning sker under 2023. Det är upp till varje kontrollmyndighet att bestämma om de tar betalt för omklassningen eller inte.

Karta: Beer Monkey
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!