"Tidigare har vi näringslivsutvecklare arbetat lite som ”löshästar". Det nya gemensamma kontoret innebär att det blir mer samarbete och mindre stuprörstänk över organisationen", säger Kent Ryberg, en av tre näringslivsutvecklare i Knivsta kommun.
Det var i början på februari som fastighetsjätten Kilenkryssets vd Jan Persson kritiserade Knivsta kommun för att genom seg handläggning gå miste om hundratals nya jobb.
Kent Ryberg säger att Knivsta kommun arbetar för fullt med att skapa ett tillväxtkontor som ska bidra till att göra samarbetet mellan företag och kommunen smidigare.
– Vår nye tillväxtchef Antonio Ameijenda är på plats sedan i september då kontoret startade och vi jobbar nu med organisation och processer. Inom tillväxtkontoret bildas nu även en näringslivsenhet där vi tre näringslivsutvecklare plus en tillkommande näringslivschef som börjar under våren kommer att samlas. Men det tar tid att bygga upp en bra organisation. Ger vi det lite tid så är jag övertygad om att vi kommer hamna helt rätt, säger Kent Ryberg.
Det är första gången som kommunen samordnar arbetet för tillväxt och näringsliv. Nu kommer näringsliv, mark- och exploatering samt strategisk lokalförsörjning att arbeta på samma förvaltningskontor.
Jan Persson, vd i fastighetskoncernen Kilenkrysset, berättade nyligen att de blivit tvungna erbjuda mark i en annan kommun åt ett Uppsalaföretag som ville flytta till en tomt vid bergtäkten, nära väg 77 i Knivsta kommun.
– Vårt nya arbetssätt kommer att göra det lättare även för aktörer som Kilenkrysset att samarbeta med Knivsta kommun framöver. Men den tid som varit kan vi tyvärr inte göra mycket åt.
Politikernas vision är att skapa mer liv i Knivsta på dagtid genom att fler ska kunna arbeta i sin hemkommun. De senaste tio åren har det skapats cirka 150 nya arbetstillfällen per år och antalet registrerade företag är idag drygt 2 400 stycken.
Kommunen är fortfarande en utpräglad pendlarkommun där färre än var fjärde invånare har sin arbetsplats i Knivsta.
– Och ju fler som bosätter sig här, desto fler företag behövs om en lika stor eller större andel av befolkningen ska kunna arbeta på hemmaplan.
Så de tusentals nya jobb som Kilenkrysset pratar om, kommer att behövas?
– Ja, om Knivsta ska växa i enlighet med fyrspårsavtalet fram till år 2057 så kommer vi att ha behov av både de jobb som Kilenkrysset talar om och av arbetstillfällen som kan skapas i andra verksamhetsområden. Men det är en resa över 30–35 år som vi har på oss att skapa det, därför är det viktigt att göra en bra grundplanering, det vinner alla på.
Knivsta kommunhus. Om alla bostäder i fyrspårsavtalet byggs så kommer det också att behövas tusentals nya jobb i Knivsta, eftersom målet är att fler Knivstabor ska slippa pendla.
Att Knivsta har en hög tillväxt och att kommunens planavdelning varit hårt belastad under lång tid är ytterligare en förklaring till att det tar tid att få fram detaljplaner för nya verksamhetsområden, enligt Kent Ryberg.
Innan något beslut kan fattas om vilka verksamhetsområden som ska skapas så gör nu kommunen flera utredningar. De områden som utreds är Forsby och Nor söder om Knivsta, kommunens egen mark mellan Ar och E4, samt Kilenkryssets mark på motsatta sidan om E4.
– Man måste till exempel kolla markförhållanden och var olika verksamheter passar innan det går att göra detaljplaner. I en kommunal process är det mycket logik i det, men utifrån sett kan det kännas omständligt. Mycket måste undersökas för att det ska bli rättssäkert och transparent. Och vissa saker måste vara på plats av praktiska skäl. Exempelvis en dagvattenutredning, som bland annat tar reda på vart vattnet tar vägen om stora ytor asfalteras.
Kilenkrysset säger att de kan bekosta utredningar.
Hur ställer sig kommunen till det?
– Jag tycker det är positivt att näringslivet vill hjälpa till med resurser, eftersom kommunen inte har tid att göra alla utredningar själv och vi har mycket arbete framför oss gemensamt.