Knivstaborna flitigast på Rot och Rut

Från den 1 juli 2009 till den 30 juni 2010 var det enligt Skatteverket 406 personer som köpte hushållsnära tjänster i Knivsta kommun och 1 153 som tog användning av rotarbeten. Genomsnittet för antal avdragsanvändare är därmed högre än motsvarande siffra för hela länet. Och för hela Sverige.
– Vi har många unga barnfamiljer som pendlar och det är ju en situation där man får ont om tid helt enkelt till att sköta hushållsysslor. Sen har en stor andel av de som bor i Knivsta egen bostad och det är ju bara de som kan nyttja rotavdraget, säger Göran Nilsson.

Att årsinkomsten per person i Knivsta kommun ligger högre än i andra kommuner tror han inte har någon större betydelse.
–  Alla kan ju utnyttja avdragen även om det är en utgift. Men det är klart att ju högre inkomst man har desto mer utgifter har man råd med.

En av de kommuner i länet som har minst köpare av hushållsnära tjänster och rotarbeten är Östhammars kommun.
– Jag tror att det beror på tradition. Vi har inte en vana av att anlita den här typen av tjänster, säger Anna-Lena Söderblom (M), kommunalråd i Östhammar.
Hon tror även att kommunens låga arbetslöshet spelar roll genom att den minskar behoven för att starta upp nya verksamheter.
– Skulle fler företag av den här typen finnas skulle folk nog lättare tänka just ja, det där kan jag använda mig av.

Även om det är få som nu utnyttjar avdragen i Östhammars kommun tycker Anna-Lena Söderblom att det är viktigt att rut och rot får stanna kvar i framtiden.
– Var och en väljer vad den vill lägga pengar på, om det är att röka, dricka sprit eller betala för städning. För många småbarnfamiljer betyder de här avdragen att man kan spendera mer tid med sina barn, säger hon.
Kommunalrådskollegan Margareta Widén-Berggren tycker inte att det argumentet håller.
– Ska vi verkligen subventionera de här tjänsterna som gynnar de som redan har de bra ställt? Använd hellre de skattepengarna till att förlänga föräldrarledigheten så får familjer mer tid med sin barn, eller investera i skolor eller vård– och omsorg.

Hon håller dock med Anna-Lena Söderblom om att kommunens låga användande av rut– och rotavdrag beror på traditioner.
– Vi har en kultur där man hjälper varandra när det behövs. Vi behöver inte den här typen av tjänster lika mycket som i storstäderna. Men jag har inget emot rotavdragen. Rutavdragen däremot borde avskaffas. Ingen behöver städhjälp för att överleva, men alla behöver sjukvård och skola för att klara sig i livet, säger hon.

Antalet köpare av rut– och rottjänster per 1000 invånare

Källa: Skatteverket och SCB.