Joakim Malmström har bokat in många skolbesök. Häromdagen pratade han med elevrådet på Steningehöjdens skola i Sigtuna kommun och blev mycket imponerad av deras proffsiga framförande. "Det ser lovande ut för framtiden, eftersom det finns så många duktiga elever i landets skolor", säger han.
Joakim Malmström möter upp på Knivsta konditori en fredag i maj. Det har bara gått sju veckor sedan han blev generaldirektör för Skolverket.
– Det har varit som att sticka in huvudet i en torktumlare – i positiv bemärkelse. Jag visste att skolfrågorna engagerar, men hade inte kunnat föreställa mig i vilken omfattning, säger Joakim Malmström.
Skolverket är den myndighet som på regeringens uppdrag ska styra och stödja den svenska förskolan, skolan och gymnasieskolan. Det övergripande målet är att alla elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet.
– Skolverket gör mycket nytta redan i dag, men verksamheten går att utveckla. Vi behöver se till att det stöd vi ger verkligen träffar rätt och gör skillnad. Vi måste även klara av att följa upp effekterna av vårt arbete.
Hur ska ni göra mer nytta för elever och lärare?
– Dels ska vi se till att lärare kan fokusera på att vara lärare. Vi ska titta på hur vi kan avlasta kring administrativa bördor, att det ska bli mer lika för alla skolor och lätt att göra rätt. Skolorna ska känna att man har stöd och vet vad som gäller kring olika regelverk.
När det gäller likvärdigheten säger han att Skolverket behöver vara lite självkritiskt.
– Det är väldigt olika förutsättningar och möjligheter runtom i Sverige. Vi är ganska bra på att nå de som har resurser att kunna ta emot stöd. Men alla de små skolorna, som kanske har fullt upp med att hålla näsan ovanför vattenytan. Hur kan vi se till att vara ett bra stöd för dem också? Det tror jag vi behöver utveckla om vi vill ha en likvärdig skola.
"Vi ska se till att lärare kan fokusera på att vara lärare. Vi ska bland annat titta på hur vi kan avlasta kring administrativa bördor", säger Joakim Malmström. I Sverige finns i dag tusentals olika skolhuvudmän som driver förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Han vill också arbeta med stärkt studiero i klassrummen.
– Skolverket kan sprida fler tips och goda exempel kring hur andra arbetar med studiero, svara på frågor om regelverk och kommunicera aktuell forskning. Jag vill att Skolverket ska vara en sammanhållande länk.
Varför är det viktigt med studiero?
– Det är enormt viktigt. Eleverna kan inte lära sig om de inte känner sig lugna och trygga. Och lärarna har inte möjlighet att fullt ut utföra sitt jobb om de måste hantera andra utmaningar. Skolan är ju plattformen som man står på genom hela livet, där man ska lära sig att läsa, räkna och skriva.
Hur kan ni hjälpa lärare som har stökiga elever i klassen?
– Vi jobbar med råd, stöd och goda exempel. Hur man också kan jobba som hel skola med exempelvis skolsociala team. Det är den typen av kunskaper som vi kan vidareförmedla.
Joakim Malmström, Knivstas enda generaldirektör, älskar sin hemort. "Vi flyttade hit när barnen skulle börja i skolan, huspriserna var ju så otäckt höga i Uppsala", säger han.
I dag finns inga riktlinjer för hur stora grupperna får vara i grundskolan. I förskolan har Skolverket däremot gått ut med riktmärken om gruppstorlekar.
– Ja, det är en sådan fråga som kommit upp i debatten. Samtidigt är det svårt att ha samma lösning för alla. Lärartillgången och andra förutsättningar är så olika. Kanske är det hur vi ska öka antalet utbildade lärare som vi ska titta på i första hand?
Joakim Malmström är en av de yngsta generaldirektörerna i Sverige.
Han anser att en bra utbildning är det bästa vaccinet mot att hamna i allt från brottslighet och annat utanförskap.
– Men då borde också läraryrket anses vara ett av de viktigaste yrkena. Samtidigt ser vi många vittnesmål om hur tufft det är att vara lärare i vardagen. Hur många fantastiska lärare vi har, med ett jobb där de kan göra stor skillnad i elevers liv hör vi nästan inget om. Vi måste försöka höja statusen på yrket. Göra det till ett självklart val för fler av de mest drivna studenterna att titta på när de ska välja högskoleutbildning.
"På Steningehöjden var jag med på en mattelektion för sjätteklassare. Jag såg hur det glittrade i ögonen på ungarna och fick bekräftat hur mycket engagerade lärare betyder för elevernas vilja och intresse att lära", säger Joakim Malmström som på bilden pratar med läraren Ida Rudin.
Men då måste kanske arbetsförhållandena förbättras?
– Ja, och där har Skolverket verkligen en roll att spela, genom att göra det lättare för lärare. Vi ska inte leverera saker som blir ännu en tung pålaga, utan vi vill leverera det som är stöd och underlättar i vardagen. Nationella bedömningsstöd och prov ska exempelvis vara lätta att hantera. Sedan kan vi tillsammans med lärosäten med flera lyfta fram hur viktigt yrket är.
Tidiga insatser och det nya samarbetet över myndighetsgränserna (Bob) kan vara lösningen på hur samhället ska kunna förebygga att barn och unga hamnar i grov kriminalitet, enligt Joakim Malmström.
När det gäller vad Skolverket kan göra för att stärka tryggheten i områden där brottslighet tagit sig in – områden där elever värvas av kriminella gäng, svarar han så här:
– Det är en jätteviktig fråga att jobba med, men inget som en enskild part löser. Där behöver alla parter kavla upp ärmarna och samarbeta. Nu finns en ny samverkansstruktur som kallas Bob, där bland andra Skolverket, polisen, socialtjänsten och skolorna ska samarbeta. Skolan är så viktig och om vi får möjlighet att göra tidiga insatser, då kan vi göra störst skillnad.