Knivstaån kan få ansiktslyftning
Knivstaån, i dag en brun vattenmassa väl fördold i ett djupt dike. Så vill inte Tina Dunker, snart färdigutbildad landskapsarkitekt, att årummet ska se ut.
Inget man dras till i dag. Eftersom folk i allmänhet ser vatten som livskvalitet har ett förändringsarbete ett värde för vattendraget, anser Tina Dunker.
Foto: Erik Leijonhufvud
— Nej, jag har koncentrerat mig på biten från Trunsta träsk till Knivstavägen, vid järnvägsövergången, säger Tina Dunker när vi träffas på arbetsrummet som ligger mindre än ett stenkast från arbetsuppgiften.
Det är på uppdrag av förvaltningen som hon arbetat fram ett förslag på hur ån kan förstärka stadsbilden.
— En häftig grej skulle vara att ta fram åns ursprungliga karaktär när den ringlade fram i landskapet, säger Tina Dunker.
Hon tar fram en karta från 1792 där man tydligt kan se åns tidigare ringlande framfart i landskapet.
Stadspark
I dag, drygt 200 år senare, är ån märkt av utdikning, och tillgängligheten begränsad till ett område runt stationen.
Det vill Tina Dunker ändra på. Hon förklarar att åsträckan på cirka en kilometer kan få olika karaktärer. Vid Trunsta träsk tänker hon sig "naturparkskaraktär", lite längre ned en ordnad stadspark med stora grönytor och i området mellan stationen och Servicehuset - en "representationspark" som blommar.
I förslaget till ny översiktsplan för Knivsta kommun beskrivs området som en viktig del i Knivstas "gröna struktur", och Tina Dunker ser framför sig gångstråk längs med ån med broar och tunnlar som gör att invånarna kan ta sig från centrum ut till friluftsområdet Trunsta träsk.
— Man ska kunna se, känna och höra vattnet. Med ett jämnare vattenflöde ökar dessutom den biologiska mångfalden.
Fem år
Nyligen presenterade hon tankarna för bygg- och miljönämndens ledamöter, som var positiva.
— Planen att göra något åt ån är alldeles utmärkt, vattendraget har en kvalitet som inte utnyttjas i dag, säger Kenneth Gunnar, Knivsta.nu, andre vice ordförande i nämnden.
Hur det går med att få tillstånd att reglera vattennivån, vilken inställning närboende har till planerna och expansionstakten på Sågentomten är några faktorer han lyfter fram som kan påverka ambitionerna.
— Men om fem år har det säkert hänt saker, säger han.
Fotnot: Kommunstyrelsen i Knivsta har beslutat söka 720 000 kronor i bidrag från Länsstyrelsen för att restaurera Knivstaån.
Så jobbar vi med nyheter