Kommunalrådet Klas Bergström (M) säger att det är svårt att ange en tidsplan för när Knivsta kan anslutas.
– Teoretiskt sett når vi ett kapacitetskrav för vårt nuvarande reningsverk år 2020–2022. Pågår arbetet med en lösning är det inte lika akut. Men vi har inte oceaner av tid på oss, säger Klas Bergström.
Han påpekar att mycket arbete återstår och att det finns en bred vilja i att Knivsta ansluter sig.
– I Sigtuna är man till exempel väldigt angelägna om att vi går med i Käppala i och med att vi idag släpper ut det renade avloppsvattnet i Garnsviken.
Käppalaförbundets vd, Per Manhem, välkomnar beslutet.
– Utifrån mitt perspektiv tycker jag det är positivt att Knivsta sammanställer och lämnar in en ansökan, säger Per Manhem.
Han anser att det finns flera tunga argument för att Knivsta ska ansluta sig.
– I Knivstas fall så har de en reningsanläggning som inte är optimal. Det renade avloppsvattnet därifrån rinner ut i Garnsviken och Mälaren som i sin tur är dricksvattentäkt för hela Storstockholm. Ju fler reningsverk vi kan få bort från östra Mälaren desto bättre är det för miljön. Den höggradiga rening som vi har i Käppala kan inte ett lokalt, mindre reningsverk åstadkomma. Vi återvinner även naturresurser som biogas, värme och näring ur avloppsvattnet, säger han.
Hur många fler kommuners avloppsvatten kan Käppalaverket ta emot?
– Det är en motiverad fråga. Men kapacitet finns. I Knivstas fall för det sig om avloppsvatten från ungefär 10 000 personer, kanske 15 000 på sikt som vi kan komma att ta emot. Idag renar vi avloppsvatten från 650 000 personer. Vi har planer på att höja kapaciteten till 900 000 och vi har därför lämnat in en ansökan för ett nytt miljötillstånd.
Frågan är också hur mycket tunneln kan ta, den tunnel som avloppsvattnet transporteras i från Sigtuna kommun till Lidingö.
– Tunnlarna som går till reningsverket på Lidingö sprängdes ner för mer än 50 år sedan och omfattar 6,5 mil. Där finns gott om utrymme. Den från Sigtuna sträcker sig fram till kommungränsen. Därifrån går det tunnlar till Märsta och Arlanda, de tunnlarna ansvarar kommunen för. Vill Knivsta ansluta sig till Käppalaverket så måste de först ansluta sig till Sigtunas system, säger Per Manhem.
Bygg- och miljönämndens ordförande i Knivsta, Boo Östberg (C), reserverade sig mot kommunfullmäktiges beslut och tycker att andra lösningar ska utredas parallellt med Käppala.
Han vill att kommunen utreder möjligheterna att bygga källsorterande VA-anläggningar vid etablering av nya stadsdelar som Alsike Nord och Nydal.
Boo Östberg säger att den nya tekniken visserligen inte har prövats i stor skala men att det i Knivsta redan finns en testanläggning. Dessutom pågår forskning och utvecklingen går fort.
– Vi hade bara ett alternativ att ta ställning till. En annan aspekt i den här frågan är säkerheten. Om det går åt skogen med Käppala reningsverk så sitter vi bokstavligen på pottkanten tillsammans med 600 000 andra i norra Storstockholm. Och då kommer inte bajamajorna att stå i Knivsta, utan placeras ut i storstäderna i första hand. Med ett lokalt omhändertagande, dessutom källsorterat med återföring av växtnäring till jordbruksmark, är vi inte lika sårbara, säger han.
Anders Fällmar (S) är ordförande i Sigtuna kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd.
– Som politiker och medborgare tycker jag det är väldigt bra att Knivsta tagit beslutet, säger Anders Fällmar.