För 3 800 år sedan låg stora delar av Knivsta och Uppsala under vatten. Till höger syns den så kallade Långhundraleden, möjligen en viktig farled även under vikingatiden. Kartan är en uppskattning utifrån data från Lantmäteriet. Kryssen anger nuvarande kyrkors placering.
Knivsta 20 år
7000 f Kr: Inlandsisen börjar släppa sitt grepp och blottar ett kargt skärgårdslandskap. Med landhöjning och varmare klimat kommer så småningom tall- och lövskog.
2000 f Kr: Vattnet står mer än 25 meter högre än nu och Valloxen och Laggasjön hänger ihop. Knivsta centrum står fortfarande under vatten.
1000 f Kr: Bofast befolkning finns med säkerhet.
1060: Cirka 1 300 invånare, Husby-Långhundra ej inräknat.
Fornborgen Broborg i Husby-Långhundra dateras till folkvandringstid (cirka år 400-500 e Kr). 1 000 år gamla Ängbystenen har gett namn åt äldreboendet Estrids gård och står väster om Knivstaån, cirka 50 meter norr om gamla brandstationen.
1288: Första gången som Knivsta omnämns i en skrift, då med den gamla stavningen ”Knifvsta”.
1350: Digerdöden minskar befolkningen med en fjärdedel.
1600-talet: 110 bondgårdar blir 30 herrgårdar och de forna bönderna blir arrendatorer.
1749: Cirka 1 800 invånare, Husby-Långhundra ej inräknat.
Stationshuset i Knivsta från 1866 är numera en populär pub.
1866: Järnvägen byggs och Knivsta får en järnvägsstation.
1900: Cirka 4 800 invånare. Ett såg- och hyvelföretag, och senare ett tegelbruk, etableras nära järnvägen.
Året är 1906 och ett gäng rallare i Alsike färdigställer ett andra spår mellan Knivsta och Uppsala.
1904: Alsike får en järnvägsstation.
1920: Cirka 5 250 invånare. Befolkningen ökar kraftigt i centralorten.
1952: Kommunerna Alsike, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna slås samman till Knivsta landskommun som tillhör Stockholms län. Husby-Långhundra hamnar i Skepptuna landskommun.
1971: Knivsta och Husby-Långhundra inlemmas i Uppsala kommun och Uppsala län.
E4-bron över Valloxen byggs 1971.
1972: Motorvägen mellan Arlanda och Uppsala via Knivsta invigs.
1986: Cirka 9 300 invånare.
1997: Föreningen Knivsta 2000 bildas med syfte att Knivsta ska bryta sig loss från Uppsala kommun.
Våren 1997 bildade missnöjda föräldrar föreningen Knivsta 2000. Från vänster: Thomas Lindwall, Ulla-Britt Stolt, Lennart Lundberg (ordförande), Magnus Douhan och Magnus Kjellsson. Stående från vänster: Bo Fischer och Bore Linder.
1999: Vid en folkomröstning röstar 57 procent av invånarna för att Knivsta ska bli en egen kommun. 38 procent röstar nej.
2001: Regeringen ger grönt ljus till kommundelningen.
2003: Knivsta kommun bildas, med drygt 12 500 invånare.
2012: Knivstas nya kommunhus invigs.
7 september 2013. Kommunen firar tioårsjubileum och invånarna bjuds på princesstårta i kommunhuset.
2013: Kommunen firar tioårsjubileum med stort tårtkalas. De drygt 15 000 invånarna kan konstatera att Knivsta är en av kommunerna som växer snabbast i Sverige. I januari får Knivsta ett Systembolag.
2017: Kommunen skriver under fyrspårsavtalet med staten. Två nya järnvägsspår ska byggas, liksom 15 000 bostäder fram till 2057.
Mellan 2017 och 2020 pågick bygget av CIK, Centrum för idrott och kultur i Knivsta, kommunens hittills dyraste byggnad. CIK invigdes 2019, men då var inte ishallen färdigbyggd.
2019: 400-miljonersbygget Centrum för idrott och kultur (CIK) invigs.
2022: Antalet invånare passerar 20 000.
I oktober 2022 hyllades nyfödda Francis Söderlund av kommunen som Knivstas 20 000:e invånare.
2023: Knivsta kommun fyller 20 år. Officiellt jubileumsfirande under Knivsta marknad, 20–21 maj utanför Centrum för idrott och kultur (CIK).
Källor: SCB, Landsarkivet, Knivsta kommun, Knivsta hembygdsgille, Upplandsmuseet, "Med Uppsala i centrum" av Lars Landström och UNT.