Knivsta testar eleverna tidigt
Just nu pågår kunskapsdiagnoser i svenska för skolbarnen i årskurs 2 i Knivsta. Det innebär att kommunen ligger i framkant när det gäller test av kunskapsmål, enligt specialpedagogen Eva Hedén.
Eva Hedén har gjort underlaget för undersökningarna.
Foto: Erik Leijonhufvud
Knivsta kommun har valt att gå ett steg längre. I kommunfullmäktiges mål för 2007 och i kommunens skol- och förskoleplan står det att "kunskapsdiagnoser i svenska och matematik ska genomföras i årskurs 2".
Syftet med diagnosen som tar fasta på läslust, läsning och skrivning är att få grepp om klassernas färdigheter, och att tidigt fånga upp elever som behöver extra insatser för att komma i kapp.
Eva Hedén, specialpedagog knuten till stöd- och konsultationsteamet i Knivsta, har arbetat med att ta fram ett lämpligt undersökningsunderlag, som är normerat. Med det menas att provet prövats på en större krets elever i Sverige, för att säkerställa att upplägget blir rätt.
- Vad som är viktigt i sammanhanget är att testet inte är godtyckligt och resulterar i subjektiva bedömningar, säger Eva Hedén som tycker att det är bra att kommunen är tidigt ute med normerade kunskapsdiagnoser.
Varför är det viktigt att tidigt testa skolbarn?
- Därför att ingen ska falla mellan stolarna.
Eva Hedén menar att det är viktigt att elever får verktyg för en god läsutveckling och inte blir "ungefärläsare", som gissar sig till vad som menas.
Men finns det inte risk att tidiga test märker ut eleverna?
Eva Hedén håller med om att elever inte få pekas ut och att barnen måste få hjälp med att förstå att de lär sig olika fort. Men "utpekningsargumentet" är tunt, anser hon:
- Det är om skolan inte upptäcker, eller åtgärdar brister, som vi sår ett dåligt självförtroende i elever. I stället för att få smak på läsning kan resultatet bli att de gömmer sig med sina svårigheter, säger Eva Hedén.
I slutet av oktober beräknas resultaten av testerna vara klara.
Så jobbar vi med nyheter