Knivsta tar sikte på nya hälsomål
Det har snart gått ett år sedan Knivsta kommun blev hälsodiplomerad. Nu pågår arbetet för fullt för få behålla statusen.
Lena Fransson, hälsoutvecklare och ansvarig för arbetet med den så kallade rediplomeringen, är väl medveten om vad som krävs för att Knivsta även i fortsättningen ska få kalla sig hälsodiplomerad kommun.
— Hälsodiplomeringen kan ses som ett sätt att komma i gång, nu gäller det att visa att vi satsar och håller liv i det, säger Lena Fransson.
När vi träffar henne på hennes kontor i Thunmanskolan har hon nyligen haft en genomgång med Sarah Singh, coach vid Korpen. Alla dokument och planer från förra året ska granskas av Korpen i Uppsala län, och ett besked om Knivstas hälsoarbete räcker för att få behålla diplomet väntas senare i år.
Lena Fransson är inte så orolig, hon har prickat av checklistan som visar att kommunen haft hälsoveckor, kursverksamhet, arbetsmiljörevision där hälsa ingått, erbjudit hälsosamtal med mera. Och hon är redan i gång med det jobb som ytterligare krävs för rediplomering för åren 2006-2008.
Återhämtning och vila
— Ett nytt område som vi ska satsa på, som också är ett krav om vi ska behålla diplomet, är återhämtning och vila.
En förklaring till att Korpen väljer att trycka på det nya området är att utmattningsproblem i personalen ofta kan kopplas ihop med att personer gått på för höga varvtal, för lång tid och inte fått tillräckligt med vila.
— Nu kan vila vara mycket annat än att lägga sig i ett vilrum. Det kan vara en promenad på lunchen, gå ut med hunden, leka med sina barn eller betala räkningar.
För att öka medvetenheten om vikten av återhämtning ska cheferna och friskvårdsombuden utbildas.
Föregå med gott exempel
— Som chef ska man föregå med gott exempel. Det duger inte att säga till personalen att ta ut sin lunchrast och själv alltid strunta i det.
Fokusering på återhämtning, utbildning, speciellt av chefer, revidering av dokumenten som styr hälsoutvecklingsarbetet och kontroll av hur informationen om hälsa sprids. Det är de viktigaste hållpunkterna i arbetet för att Knivsta kommun ska fortsätta att vara en hälsodiplomerad kommun.
Ett arbete som har haft effekt, anser Lena Fransson.
— Ja, jag kan se att inställningen till hälsa har förändrats hos många. Det handlar om mer än att äta morötter och springa. Bilden av hälsa är mer nyanserad i dag, säger hon.
Fotnot: Ett stor utvärdering av vad projektet hälsodiplomeringen betytt för de anställda pågår och redovisas i april.
FAKTA
Så går det till att bli hälsodiplomerad
Det är Korpen hälsa som utvecklat modellen hälsodiplomering, som går ut på att arbetsplatser ska skapa en strategi för hälsoarbetet. En coach från Korpen stöttar i arbetet, och bland det första som görs är att inventera hälsoarbetet och utifrån det skapa ett åtgärdsdokument. Efter det görs en avstämning av hur arbetsplatsen tänkt att jobba med hälsobefrämjande insatser, och om företaget, kommunen eller skolan uppfyller kraven inom de områden som krävs för hälsodiplomering.
@3a Text utan indrag:Korpen har hälsodiplomerat arbetsplatser sedan 2001, och har hittills har 650 arbetsställen i landet uppnått kraven.
Ett pågående arbete finns på cirka 1 000 platser i Sverige, främst koncentrerat till storstäderna. I Uppsala län finns i dag ett 25-tal hälsodiplomerade arbetsplatser.
FAKTA
Korpen är ett specialidrottsförbund (SF) inom Riksidrottsförbundet (RF). Den främsta uppgiften är att utveckla idrottandet på arbetsplatser och sprida kunskap om hälsa.
De första Korpklubbarna bildades 1912. Solskensolympiaden blev en skjuts framåt för svensk idrott, vilket smittade av sig på många arbetsplatser. Yrkeskårer bildade så kallade korporationsidrottsföreningar. De första var Stockholmspolisens IF och Brandkårens IK i Stockholm. I dag finns cirka 2 200 lokala föreningar i Sverige.
Källa:www.Korpen.se
Så jobbar vi med nyheter