Knivsta satsar med mattepiloter
Under riksgenomsnittet. Så ser det ut för flera kommuner i UNT:s spridningsområde när det gäller antalet godkända grundskoleelever i matematik. Knivsta kommun är inte bäst i klassen i ämnet och ska därför göra något åt det.
Ingela Henriksson ska leda utvecklingen i matematik i Knivsta. Hon understryker att läsförståelse och matematik hör ihop.
Foto: Foto: Erik Leijonhufvud
Men nu ska trenden brytas.
- Ja, efter en satsning på språkutveckling i de lägre årskurserna kommer vi att lägga resurser på matematikämnet, säger Bengt Casterud, vikarierande utbildningschef.
Ingela Henriksson arbetar som specialpedagog på Thunmanskolan, och det är hon som ska gå i bräschen för ämnets utveckling i kommunen. Hon har tagit på sig rollen som matematikutvecklare och har deltagit på ett par utbildningsdagar vid NCM, Nationellt centrum för matematik, i Göteborg.
- Men det har inte hänt så mycket här än, konkret, säger Ingela Henriksson när vi träffar henne mellan två lektioner.
Men tanken är att matematikutvecklaren ska hålla sig uppdaterad om nya forskningsrön, pedagogik och läromedelslitteratur. Genom att sprida kunskapen till kolleger på andra skolor, till så kallade mattepiloter, ska ämnet utvecklas.
- Vi bildar ett nätverk där vi utbyter erfarenheter och diskuterar lösningar på olika problem, säger Ingela Henriksson.
Vad är det då främst som måste till för att fler elever ska gå ut nian med godkänt i matematik?
- En satsning på de yngsta, på barn i förskolan och i de första årskurserna är nödvändig. Det är där grunden läggs.
Ingela Henriksson tror att den "tysta matten" bör ersättas med mer diskussion, reflektion och samtal om matematik.
Satsningen i Knivsta går först och främst ut på att sprida inspirationsmaterial och att stimulera utvecklingen av undervisningsmetoder och arbetssätt. Men för att kraftansträngningen ska lyckas krävs resurser, enligt Ingela Henriksson. Knivstas låga lärartäthet duger inte, och tid för mattepiloterna att utveckla arbetsmetoder är en förutsättning för att investeringen ska betala sig.
Kommunens vilja att satsa påverkar:
- Det är klart att det gör, säger Ingela Henriksson och ställer sig i dörren för att emot nästa elevgrupp.
Fakta.
Andel elever i årskurs 9 som inte klarade målen i matematik i UNT:s spridningsområde 2006/07
Enköping 5,7 procent
Heby 7,4 procent
Håbo 8,7 procent
Knivsta 8,1 procent
Norrtälje 10,6 procent
Sigtuna 10,3 procent
Tierp 8,4 procent
Uppsala 4,3 procent
Älvkarleby 5,9 procent
Östhammar 5,4 procent
Landets kommuner totalt 7,2 procent
Källa: Skolverket
Andel elever i årskurs 9 som inte klarade målen i matematik i UNT:s spridningsområde 2006/07
Enköping 5,7 procent
Heby 7,4 procent
Håbo 8,7 procent
Knivsta 8,1 procent
Norrtälje 10,6 procent
Sigtuna 10,3 procent
Tierp 8,4 procent
Uppsala 4,3 procent
Älvkarleby 5,9 procent
Östhammar 5,4 procent
Landets kommuner totalt 7,2 procent
Källa: Skolverket
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!