Knivsta pastorat bakom unik storsatsning

Knivsta pastorats mångmiljonsatsning i Alsike, S: ta Maria, är ett sätt att möta de vikande medlemstalen och samhällets behov. Kyrkoherden Anders Johansson ser skolbygget som en återgång till Svenska kyrkans forna roll.

Knivsta2008-12-17 09:03
När nya Alsike började byggas under 1990-talet stod Knivsta pastorat inför ett val. Det förväntade hade varit att bygga en kyrka, kommunens åttonde, i den snabbt framväxande kommundelen.
- Men vi har redan tillräckligt med kyrkor. Det är en liten kommun, avstånden är korta och nästan alla har bil, säger kyrkoherden Anders Johansson.

I stället växte idén S:ta Maria Alsike fram. I maj räknar Knivsta pastorat med att börja bygga på den 7 000 kvadratmeter stora skogstomten som de köpte för snart nio år sedan.
- Vi vill skapa ett komplement till verksamheten vi bedriver. En offentlig miljö som inte finns i Alsike i dag, säger Anders Johansson.

S: ta Maria är pastoratets största satsning sedan de bastanta medeltida kyrkorna byggdes. Totalkostnaden beräknas hamna på 130 miljoner kronor. Det finansieras med eget kapital, gåvor och hyresintäkter.
Först ut blir en förskola med plats för 80 barn och en skola som rymmer 125 elever. I skolan, som beräknas vara färdigbyggd i augusti 2010, ska elever från förskoleklass till fjärde klass gå.

Därefter byggs ett LSS-boende med fem lägenheter, ett kapell, en matsal, kafé och 26 lägenheter som riktar sig till hushåll utan barn. Lägenheterna ska drivas i form av en kooperativ hyresrättsförening.
- Det ska vara ett bygge som integrerar och motverkar social- och ålderssegregation. Mor- och farföräldrarna ska kunna bo nära barnbarnen, säger komminister Erik Eckerdal som ser satsningen som ett sätt för kyrkan att ta plats i dagens samhälle.

Liksom Svenska kyrkan i stort har Knivstas sex församlingar tappat medlemmar de senaste åren. I dag ligger medlemstalen på knappt 80 procent. Kyrkoherden Anders Johansson ser med krass realism på framtiden.
- Jag tror inte medlemstappet stagnerar förrän vid 60 procent. Vi har levt i en chockfas inom kyrkan och hittills inte hittat formerna för att bemöta förändringen. Alsikeprojektet är ett sätt.

Anders Johansson och Erik Eckerdal spår att kyrkan får nya uppgifter i framtiden. Eller som de hellre förklarar det: en återgång till den gamla kyrkans roll fast i modern tappning. Att ta större del i skola, förskola och äldrevård är en del. I och med skilsmässan från staten får Svenska kyrkan bedriva skolverksamhet igen - något de varit förbjudna att göra tidigare.
- Förr var det ju kyrkan som hade hand om undervisning. Nu återgår vi till gamla mönster. Pendeln svänger tillbaka, säger Erik Eckerdal och fortsätter:
- Vi märker att de samhälleliga resurserna inte räcker till. Samtidigt är det här ett sätt för oss att få ekonomi i vår verksamhet. I svåra tider krymper man verksamheten eller så satsar man. Eftersom Knivsta är en tillväxtbygd har vi möjlighet att satsa, säger Erik Eckerdal.

Knivsta pastorats idéer är inte unika. Däremot är pastoratet tidigt med att sjösätta tankarna. Kyrko- och fastighetschefen Mattias Jonsgården tror att det beror på att de sex församlingarna lyckats enas om gemensamma satsningar samtidigt som Knivsta är en tillväxtort. En annan viktig faktor är kommunens inställning.
- De är väldigt positivt inställda till ett samarbete med kyrkan. De stödjer vår satsning helt och hållet, säger Mattias Jonsgården.

Kommunalråd Göran Nilsson (m) bekräftar bilden. Befolkningsvågorna som sköljt över kommunen de senaste åren ställer stora krav. Att bygga nya skolor och förskolor kostar.
- Det är en lättnad för kommunen att någon annan bygger en skola.
Att det handlar om en kyrkskola kommer och skall märkas, enligt Anders Johansson. Bland annat genom att kristna symboler ska finnas i skolan.
- De anställda ska vara besjälade. De ska ha en ha en uppfattning om vad kyrkan står för och dela de kristna värderingarna.

Varken han eller Erik Eckerdal ser någon motsättning mellan den fastslagna läroplanen och kyrkans värderingar.
- Trosfrågor har blivit så tabubelagt. Det är naivt att tro att vi haft eller har en ideologiskt avskalad skola. Vår skola kommer inte att bli en trosskola men det kommer att finnas en kyrklig ton och vi vill förmedla de kristna värdegrunderna, säger Anders Johansson.
Han är medveten om att kombinationen skola och religion kan väcka reaktioner. Men han tror inte att det blir svårt att locka elever.
- Det kan vara ovant för människor att Svenska kyrkan driver skolor. Och det finns säkert de som inte vill ha sina barn i kyrkskolor men jag är inte ett dugg orolig. Underlag finns.

Skolkön kommer att gå genom kyrkan. Men Anders Johansson försäkrar att alla är välkomna oavsett religionstillhörighet.
Göran Nilsson ser inga problem med en skola som drivs av Svenska kyrkan.
- Konkurrens och större valmöjligheter är alltid något positivt. Då får medborgarna fler alternativ. Friskolor berikar. Vi välkomnar en skola med kristen inriktning på samma sätt som vi skulle välkomna en skola med till exempel en idrottsprofil.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om