Knivsta kommun stäms på miljoner
Ett byggföretag har stämt Knivsta kommun. Bakgrunden är att bolaget lidit skada av kommunens olika höjdmätningsmodeller i samband med husbyggnation i Alsike.
Två olika kommuner, Uppsala och Knivsta, var inblandade i inledningsskedet av byggnationen och i och med det blandades två olika höjdsystem ihop.
Enligt Castellen Förvaltning utgick företaget i anläggningsarbetet från höjdsystemet RH00, som angivits i bygglovsbeslutet, medan stadsbyggnadskontoret utförde mätningar i ett annat system (RH2000).
?För vad som här är väsentligt har bytet av höjdsystem inneburit en skillnad i höjd med cirka 60 centimeter?, står det i advokatbyrån Hellgren Linanders stämningsansökan som delgivits Knivsta kommun.
Konsekvenserna av de olika plushöjderna är omfattande, enligt företaget. Bergschakt har utförts i onödan, grundläggningsarbeten har fått göras om, återfyllnad och stomresning av ett radhus har kostat på. Grovt skattas merkostnaderna, enligt Castellen, till två miljoner kronor. Men det är en preliminär summa som kan komma att revideras.
Företaget Castellen driver nu frågan om att kommunen brustit i informationen om bytet av höjdsystem.
- Det är lustigt, vi fick en enkät från kommunen hur vi tyckte att vi blivit bemötta i samband med bygglovsförfarandet, och det blev bara minus från vår sida. Kommunen har vänt oss ryggen, säger Stefan Demirian VD för AB Castellen förvaltning.
Fredrik Andersson, bygglovsinspektör på Knivsta kommun, vill i det här skedet inte kommentera stämningen i detalj:
- Vi tittar på det och har begärt förlängd svarstid för att få tid att ge vår syn på ärendet, säger han.
Höjdsystem med 50 000 fixpunkter.
Eftersom landet kontinuerligt rör sig och förändras i höjdled på grund av landhöjningen måste alla höjdvärden relateras till en viss epok. Epoken för Rikets Höjdsystem (RH 2000) är år 2000, vilket betyder att höjdvärdena på de så kallade fixarna beskriver läget år 2000. Landhöjningen är olika stor i olika delar av landet vilket gör att skillnaden mellan RH 00 (år 1900) och RH 2000 är cirka en meter där landhöjningen är som störst, i trakterna kring Umeå, och nära noll i sydligaste Sverige. RH 2000 togs officiellt i bruk år 2005 och är Sveriges nya nationella höjdsystem. Det representeras på marken av cirka 50 000 fixpunkter. Nollnivån i RH 2000 definieras av Normaal Amsterdams Peil (NAP). Detta är en punkt i Amsterdam som används som 0-punkt i andra europeiska länder.
Källa: Lantmäteriet
Höjdsystem med 50 000 fixpunkter
Eftersom landet kontinuerligt rör sig och förändras i höjdled på grund av landhöjningen måste alla höjdvärden relateras till en viss epok. Epoken för Rikets Höjdsystem (RH 2000) är år 2000, vilket betyder att höjdvärdena på de så kallade fixarna beskriver läget år 2000. Landhöjningen är olika stor i olika delar av landet vilket gör att skillnaden mellan RH 00 (år 1900) och RH 2000 är cirka en meter där landhöjningen är som störst, i trakterna kring Umeå, och nära noll i sydligaste Sverige. RH 2000 togs officiellt i bruk år 2005 och är Sveriges nya nationella höjdsystem. Det representeras på marken av cirka 50 000 fixpunkter. Nollnivån i RH 2000 definieras av Normaal Amsterdams Peil (NAP). Detta är en punkt i Amsterdam som används som 0-punkt i andra europeiska länder.
Källa: Lantmäteriet
Eftersom landet kontinuerligt rör sig och förändras i höjdled på grund av landhöjningen måste alla höjdvärden relateras till en viss epok. Epoken för Rikets Höjdsystem (RH 2000) är år 2000, vilket betyder att höjdvärdena på de så kallade fixarna beskriver läget år 2000. Landhöjningen är olika stor i olika delar av landet vilket gör att skillnaden mellan RH 00 (år 1900) och RH 2000 är cirka en meter där landhöjningen är som störst, i trakterna kring Umeå, och nära noll i sydligaste Sverige. RH 2000 togs officiellt i bruk år 2005 och är Sveriges nya nationella höjdsystem. Det representeras på marken av cirka 50 000 fixpunkter. Nollnivån i RH 2000 definieras av Normaal Amsterdams Peil (NAP). Detta är en punkt i Amsterdam som används som 0-punkt i andra europeiska länder.
Källa: Lantmäteriet
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!