Clarias är en fet fisk som passar bra att röka. Den kan bland annat hittas på Sigtunastiftelsens julbord som ersättning för rökt ål.
Det nya Knivsta
Walloxen är ett nytt litet samhälle som byggs upp i närheten av sjön Valloxen i Knivsta. Visionen är att området ska vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Nya bostäder och verksamheter växer fram i och runt två drygt hundraåriga byggnader som från början var ett sjukhem och sedan grundskola, där även en vårdcentral huserar.
För ett år sedan invigdes den nya Margarethaskolan intill den gamla skolan. Ungefär samtidigt bestämde sig Sigtunabon Maja De Bernardo för att säga upp sig från sitt jobb som sjuksköterska på barnintensiven vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
I stället satsade hon på sitt stora mat- och odlingsintresse och på att utveckla företaget Lokalt Odlat, som hon driver med sin man Fredrik Svensson. Ett stenkast från skolan byggs nu ett växthus upp bredvid det så kallade Orangeriet, där Maja De Bernardos kafé och matstudio Paradiso ligger.
Om ett halvår ska utbyggnaden av det cirkulära odlingssystemet akvaponik vara klart, vilket enkelt uttryckt innebär att växthusets grönsaker får näring från fiskarnas avföring och överblivet fiskfoder. I 26-gradiga bassänger simmar de två matfisksorterna clarias och tilapia.
– Från baksidan av Paradiso, där jag har fiskodlingen, kommer näringsvattnet att slussas igenom Orangeriet och sedan till växthuset. Sedan förs renat vatten från växthuset tillbaka till fiskarna i ett cirkulärt kretslopp, säger Maja De Bernardo.
Sedan tidigare odlas sallad och kryddväxter på höjden i liten skala i Orangeriet. Här står även några mindre citronträd med rötterna i lecakulor och som får näring från fiskarna.
Erika von Ahn är ansvarig för det nya växthuset som nu byggs upp i Walloxen i Knivsta.
– Tanken är att vi ska odla sallad, gurka, tomat och kryddor som allmänheten får köpa, plus att vi kommer att använda mycket av det vi odlar på Paradisos meny. Vi hoppas till exempel kunna erbjuda Knivstas egen fish and chips om ett halvår, säger Maja De Bernardo som anställt Erika von Ahn som ansvarig för växthuset.
– Hon gick en trädgårdsutbildning och frågade om hon fick göra praktik hos mig. Och hon var så bra att hon nu fått en heltidstjänst här.
För Sigtunaparet började det för ungefär tio år sedan med en fråga: hur kan de själva skapa bra mat till sig och sina fyra barn?
– Vi kände att vi ville ha tillgång till bra och säker mat som inte krävde långa transporter. Det började med en skock hobbyhöns som käkade upp barnens matrester och gav schyssta ägg, säger Fredrik Svensson som är elingenjör till yrket och själv bygger och installerar delar av odlingssystemet i växthuset.
Maja De Bernardo och Fredrik Svensson odlar sedan flera år grönsaker på höjden vid sin villa i Sigtuna. Bilden är från 2019, samma år som Maja blev Årets miljöhjälte i Sigtuna.
Nästa steg blev att skaffa får som nu betar på mark som arrenderas i närheten av villaområdet där de bor. Så småningom startade de så kallade hydroponiska odlingar på höjden i garaget. Med växtlampor och näringslösning odlades sallad och kryddväxter med framgång.
Efter att de skaffat en mindre fiskodling och börjat med akvaponik utsågs Maja de Bernardo till Årets miljöhjälte 2019 av Sigtuna kommun. Sedan hörde Olle Larsson av sig. Han är vd på fastighetsbolaget Sisyfos som utvecklar Walloxen.
– Han ville ha ett sådant här system i Walloxen och frågade om vi var intresserade av att sätta upp det här, säger Maja De Bernardo.
Tanken är att Lokalt Odlat i Walloxen ska bli ett utbildningscentrum för andra entreprenörer som vill starta en småskalig odling inomhus där fisknäring förvandlas till mat på tallriken.
– Det fungerar så att man öppnar dotterbolag till vårt företag och vi ger stöd med allt som behövs. Nyligen hjälpte vi till med att starta upp ett dotterbolag i Trosa. Vår policy är att grönsaker från Lokalt Odlat inte ska produceras mer än tre mil bort.
Den andra matfisken i odlingen heter tilapia och är en kotlettfisk som passar bra till exempelvis fiskgratäng, enligt Maja De Bernardo.
Att vår livsmedelsförsörjning är skör blev tydligt under pandemin när transportkedjorna påverkades, säger Maja De Bernardo. Hon tror att fler behöver producera sin egen mat.
– Det är inte bara bättre för klimatet, det är också bättre för oss eftersom vi vet var maten kommer ifrån och hur den framställs.
Att kalla akvaponikodling för ett hållbart kretslopp är dock inte helt sant. Det fiskfoder som används består av fiskmjöl, vilket är en miljöbov i sig.
– Ja, det är en akilleshäl i produktionen. Men myndigheterna tillåter oss inte att använda något annat. För att få en hög proteinhalt i fiskfodret skulle exempelvis fluglarver kunna användas i stället. Det forskas mycket på det vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Maja De Bernardo i matstudion Paradiso i Walloxen. "Vi hoppas kunna erbjuda Knivstas egen fish and chips om ett halvår", säger hon.