Staketet är så lågt på vissa ställen att långtradarna syns över staketet då de dundrar förbi husen och tomterna innanför staketet.
I många år har olika personer som bor utmed Gredelbyleden försökt få Knivsta kommun att byta ut ett nu 40-årigt träplank. På Gredelbyleden passerar cirka 13 000 fordon per dygn, varav många är tunga lastbilar.
– Vi har föreslagit ett riktigt bullerplank, ljuddämpande asfalt, fartkameror eller sådana dynamiska farthinder som finns på Dag Hammarskjölds väg i Uppsala, men inget har hänt och vi får inga svar, säger en person som bor intill planket utmed Gredelbyleden.
Planket byggdes från början som ett insynsskydd. Med åren har brädorna dragit ihop sig så att det går att se ut genom springorna.
– Nya bullerskydd är mycket högre och byggda i andra material. På vissa ställen har vårt plank blivit för lågt också eftersom Gredelbyleden har höjts med åren, säger en annan granne.
Om kommunen inte anser sig ha råd att bygga ett nytt plank så hoppas de att åtminstone de öppningar som finns i planket ska byggas för.
Visste ni inte att det bullrade när ni flyttade hit?
– Jo, det är klart att man får räkna med lite buller när man bor nära en genomfartsväg, men vi visste inte att trafiken skulle öka så mycket och att Knivsta kommun skulle bygga så många nya bostäder. Bullret har också ökat sedan kommunen byggde rondellen vid Ica, eftersom många ”axar” med sina bilar efter rondellen upp mot oss.
Gredelbyleden utanför Triangelvägen och Vinkelvägen. Mycket tung byggtrafik får förbi här numera.
En av de närboende, Patrik Warebring, skickade 2019 in ett så kallat Knivstaförslag till kommunen. Förslag som får över 100 röster på 90 dagar ska skickas vidare till politikerna. Förslaget uppfyllde kriterierna och samhällsutvecklingsnämnden beslutade 20 oktober 2020 att ge kommunens förvaltning i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag mot bullret och kostnad för ett bullerplank.
Så här högt är bullerskyddet utmed järnvägen, jämfört med träplanket utmed Gredelbyleden. Med på bilden är Knivstabon Odd Bremer.
Kommunen har inte gjort några bullermätningar på platsen, utan har i stället gjort en analys utifrån antaganden om hastigheter och avstånd till bostäder.
– Problemet är bara att många kör fortare än 40 här. I min värld kan kommunen inte komma undan att göra något åt det ökande bullret, men dessvärre tror jag att de inte har förstått hur bråttom det är, säger Patrik Warebring.
Jacob Risberg (MP) är ordförande i samhällsutvecklingsnämnden. Han svarar att uppdraget som förvaltningen fått kommer att utföras. Men han kan inte lova att det blir ett nytt plank.
– Sedan vi fattade beslutet har gatuenheten varit kraftigt underbemannad framförallt på grund av pandemin. Pandemin har också försvårat möjligheten att göra fördjupande undersökningar på plats. När förvaltningen nu börjar komma ikapp står även detta projekt på tur, säger Jacob Risberg.
Gredelbyledens en av två luckor i staketet som de närboende tycker både släpper in buller och är trafikfarliga då barn och mopeder hamnar direkt ute på leden när de kör upp den här vägen.
Efter att det undersökts vilka åtgärder som främst skulle behövas så måste ett nytt beslut tas av politikerna. Men Risberg vill inte ge de boende vid planket för stort hopp, trots att många andra kommuner i dag ger invånare bidrag till bullerdämpande åtgärder.
Här susar långtradarna förbi på Gredelbyleden utanför villatomterna.
– Ett problem är att vi i dagsläget inte har någon naturlig ”pott” att ta pengar för ett nytt bullerplank från. Den typen av anläggning ryms inte i dagsläget inom samhällsutvecklingsnämndens ordinarie budget. Buller är inte en solklar fråga för kommunens del vad gäller åtgärder.
– Lagen ger inget tydligt svar på vilka gränsvärden som är tillåtna och vad en kommun måste göra. Det är alltså inte självklart att en ökad mängd trafik på en gata automatiskt måste leda till att kommunen utför bullerdämpande åtgärder, svarar Jacob Risberg.