Knivsta kommun är fortfarande en attraktiv kommun som lockar många bostadsköpare. Men de skilda åsikterna mellan nya styret och oppositionen har lagt en våt filt över alla nya byggplaner. Kommunen har på senare tid fått kritik från privata fastighetsägare och byggföretag som väntat länge på besked om vad som får byggas.
Vissa förseningar beror på den tidigare kommunledningen enligt de nu styrande partierna.
– Fastighetsägare i kommunen har väntat upp till 15 år på besked då föregående styren prioriterat central bebyggelse med flerfamiljshus. Det är inte rimligt och talar ytterligare för att vi behöver arbeta mer långsiktigt nu, med kortare väntetider, säger Mimmi Westerlund (KD).
Under senare tid har det även uppstått ett vakuum då i princip alla byggplaner stoppats efter att de partier som lovat att riva upp den förra majoritetens stadsbyggnadsstrategi (Knivsta.nu, KD och SD) vann valet. Men under måndagen öppnade de tre partierna upp för att skapa en ny vision för kommunen – tillsammans med oppositionspartierna.
Oppositionsrådet Thor Övrelid är försiktigt positiv:
– Vi välkomnar den typ av planer som nu presenteras. Det tyder också på att man har lyssnat på vår uppmaning, att vi måste lösa den ohållbara situation som Knivsta har hamnat i, säger Thor Övrelid (M), som även representerar oppositionspartierna C, L och MP.
Men han anser att det fortfarande finns en del frågetecken som måste rätas ut för att alla partier ska komma överens.
– Ja, hur kommer de nya planerna påverka kommunens ekonomi jämfört med de tidigare byggplanerna? Och om utvecklingen fortsätter att stanna av så blir det tufft för dem som startat restauranger och service i Knivsta.
Den borgerliga oppositionen tycker liksom de styrande att det behövs fler villor och radhus. Däremot är de mer tveksamma till flerbostadshus med max 2–3 våningar.
– Vi vill satsa på villor och radhus. Men också bygga lite tätare intill tågstationerna för att få till en småstadskaraktär. Om vi ska ha butiker och restauranger i bottenplanen så blir det ju bara en våning med bostäder i tvåvåningshus. Vi tycker att man kan bedöma varje plats för sig och kan tänka oss 2–5-våningshus närmast stationerna, säger Thor Övrelid.
En ny överenskommelse om fler villor och radhus istället för små lägenheter skulle förmodligen göra att Knivsta får svårt att nå upp till löftet i fyrspårsavtalet om att bygga 15 000 nya bostäder. Det är inget som oroar det nya styret i Knivsta och inte heller Thor Övrelid.
– Det går att bygga en fin, men ganska tät trädgårdsstad och nå rätt höga befolkningssiffror, säger han.
Så ni är inte heller oroliga för att staten säger upp fyrspårsavtalet med Knivsta?
– Nej, i avtalet finns inskrivet att om det sker stora, oförutsägbara händelser så finns möjlighet att omförhandla. Vi har ju haft pandemin som gjort att fler nu jobbar hemifrån. Då kan vi inte bygga en massa små lägenheter. Det är ohållbart, säger Thor Övrelid som även hänvisar till lågkonjunkturen.
Han menar dessutom att antalet bostäder som skrevs in i avtalet bara var en grov uppskattning av hur man då trodde att framtiden skulle se ut.
– Det handlar mer om att vi nu tydligt indikerar att vi har en vilja att fortsätta utveckla kommunen. Det tror jag alla kan komma överens om särskilt efter den nyhet de (KD, Knivsta.nu och SD) gav oss igår, säger Thor Övrelid och syftar på den föreslagna beredningsgruppen som alla partier i kommunen ska delta i.
Harriet Swanberg (S) är lite mer tveksam till att de styrande partierna nu skulle vara beredda att lyssna på alla partier.
– En arbetsgrupp med alla partier är bra förutsatt att det finns en verklig vilja från styret att komma fram till en bred förankrad vision tillsammans. Uttalanden av typen ”nu gör vi som vi vill” väcker frågetecken. Är man beredd att lyssna på oppositionen? säger Harriet Swanberg, oppositionsgruppledare för S och V.
De två partierna anser att Knivsta kommun behöver planera för en blandning av bostadstyper som både små och stora lägenheter, villor och radhus. För att skapa en socialt hållbar utbyggnad är de beredda att minska antalet nya bostäder eller öka den geografiska yta som fyrspåravtalet omfattar.
Fotnot: Den här artikeln har kompletterats med svar från S och V