"Det tar mycket mer tid än vad man tänker sig att skriva en bok och är svårt att kombinera med husrenoveringar och bebisar", säger Carl Johan von Seth som är bokaktuell med "Det ekonomiska könet".
Carl Johan von Seth tar emot UNT i sitt hus i Knivsta. Utanför fönstret pågår en utbyggnad, en blå presenning täcker för bygget och ett regnigt Upplands-landskap. Ett gäng leksaker finns utspridda över golvet. Carl Johan är uppväxt i Knivsta men tillsammans med frun och de två barnen flyttade han tillbaka när de var på väg att växa ur lägenheten de hade.
Snart är han bokaktuell med “Det ekonomiska könet", en djupdykning i jämställdhetens rötter och de ekonomiska drivkrafter som format synen på jämställdhet i dag.
– Idén till boken kom till när vi väntade vår första son samtidigt som det kom fram mycket ny forskning som handlade om familjebildning och jämställdhet. Forskningen visade att två tredjedelar av den ekonomiska ojämställdheten mellan könen i vårt samhälle uppstår vid familjebildning, vilket var överraskande för mig.
I boken kallar han det för “Mammatappet”. Kvinnor som blir mammor har även på lång sikt tjugo procent lägre inkomster än vad de skulle ha haft utan barn. Papporna påverkas inte alls.
På frågan om hur han själv kombinerar familj och karriär svarar Carl Johan von Seth att han jobbar hemifrån minst hälften av arbetstiden och han har tidigare gått ner lite i arbetstid.
I "Det ekonomiska könet" beskrivs även de innovationer och händelser som banat vägen för mer jämställdhet. Carl Johan von Seth pekar bland annat på den medicinska utvecklingen som revolutionerande.
– Att mödradödligheten gått ner så otroligt snabbt sedan 1800-talet har varit väldigt betydelsefullt för kvinnors möjligheter att delta i yrkeslivet. P-piller har också varit viktigt för att kunna fullfölja utbildningar utan risken att bli gravid och behöva hoppa av utbildningen. Forskningen visar att kvinnohälsa har enorm ekonomisk sprängkraft.
Även orsaker till att samhället blivit så ojämnställt tas upp i boken. Så som att vi innan elektricitet levde i en muskelekonomi som gjorde det enklare för männen att dominera ekonomin och samhället.
Sociala faktorer, som normer, har även spelat en stor roll. Ett exempel som tas upp i boken är att både män och kvinnor tidigare ofta setts som misslyckade om kvinnan i en familj arbetade. Det har då kunnat setts som att mannen inte kunnat försörja sin familj.
– Det tar ofta lång tid för ett samhälle att lära sig nytt, men människor tar efter varandra. Om man själv inte känner någon som kombinerar arbetsliv med familj är det svårare att själv tror att det går.
I boken "Det ekonomiska könet" är en av de främsta argumenten för att stäva efter jämställdhet de mänskliga förmågor som går till spillo när inte alla har lika möjligheter att delta i yrkeslivet och samhället.
Finns det normer kring jämställdhet som fortfarande lever kvar?
– Något som fortfarande lever kvar är väl idén om att mammor är de bästa föräldrarna, och att det är bäst om en förälder tar huvudansvar och är projektledare för barnen.
Carl Johan von Seth tipsar de som vill leva jämställt att tänka att föräldrarskapet är något nytt som man behöver lära sig, vilket kräver övning och tid.
– Konkreta tips till pappor är att ta sig tid, att vara själv med sina barn för att öva på det. Som pappa ska man inte heller ha inställningen att det är enklare om mamman tar hand om saker som rör barnen.
Carl Johan von Seth säger att han och familjen trivs bra i Knivsta men att det känns lite märkligt att vara tillbaka eftersom han är uppväxt där. "Knivsta har förändrats mycket, ibland är det något helt annat och ibland är det precis som det var när man var liten".
Till vardags är Carl Johan von Seth reporter och ekonomisk kommentator på Dagens Nyheter. Att själv bli intervjuad säger han känns mindre konstigt än vad han tänkte sig. Under det senaste halvåret har hans intresseområde varit i fokus i samband med inflationen och de högre elpriserna.
– Det är en spännande ekonomisk tid, och min uppgift som ekonomikommentator ser jag som att förklara vilken väg ekonomin tar. Sverige har haft en bra utveckling de senaste åren, det har varit låga räntor och en låg inflation. Nu kanske vi ser något annat framöver.
Kan inflationen påverka jämställdheten?
– Jag vet inte om jag kan säga något om inflationen men energikrisen kommer inte vara bra för jämställdheten i vissa länder. Vi ser det redan nu i Pakistan och Bangladesh, som inte får tag i gas och har elavbrott i större utsträckning. Orsaken är att europeiska kraftbolag köper upp naturgas på världsmarknaden som konkurrerar ut fattigare länder.
Carl Johan von Seth har precis varit föräldrar - och tjänstledig i ett år från jobbet som ekonomijournalist på DN. På senare tid har hans intresseområde ekonomi blivit angeläget för många i samband med bland annat inflationen och de högre elpriserna.
En av teserna i boken är att elektricitetens utveckling från 1870-talet varit viktig för jämställdheten. Hushållsmaskiner som tvättmaskinen har sparat mycket tid från hushållsarbete.
– I de här länderna kan det nu bli så att kvinnor måste göra hushållssysslor på mer tidskrävande sätt.
I dagarna kommer boken ut. Han hoppas att alla som är lite samhällsintresserade ska vilja läsa boken.
– Roligast vore om någon som inte tänkt så mycket på jämställdhet gör samma upptäckt som jag, nämligen att det är en av de verkligt stora frågorna i människans historia och utveckling.