Det nya Knivsta
Att folkmängden i Knivsta minst ska fördubblas de närmaste 40 åren – utan att trivseln eller tryggheten försämras – är en fråga som engagerar många Knivstabor.
För att göra planeringen mer överskådlig mejslar nu kommunens tjänstemän i dialog med invånarna fram ett förslag om hur Knivsta och Alsike ska växa de närmaste 14 åren. Uppdraget är att planera 3 500 bostäder i två nya, hållbara stadsdelar nära järnvägen. Fram till 15 september finns chans att lämna in synpunkter på stadsutvecklingsstrategin.
– Förvaltningen kommer att titta på alla synpunkter innan förslaget lämnas till politikerna för beslut. Vi har fått väldigt många bra svar hittills, säger projektledaren Pelle Mikaelsson, som på fritiden är så kallad månskensbonde och driver lantbruk i Rasbokil tillsammans med sin familj.
Både Knivsta och Uppsala kommuner har slutit avtal med staten om att bygga bostäder i utbyte mot att det senast år 2034 blir fyra järnvägsspår mellan länsgränsen och Uppsala.
Den stadsutvecklingsstrategi som nu arbetas fram i Knivsta handlar om mark dels väster om Knivsta station, dels öster och väster om det kommande stationsläget i Alsike. Men själva tågstationerna och marken närmast rälsen ingår inte än, eftersom Trafikverket inte förrän om cirka två år kommer att ha bestämt var de två nya järnvägsspåren ska placeras.
Samtidigt är Pelle Mikaelsson glad över att de nu kan planera framåt.
– Ja, vad man än tycker om fyrspårsavtalet så har det gjort det lättare att ta ett långsiktigt helhetsgrepp om de här frågorna. Den politiska organisationen är ju max fyra år i vanliga fall.
I det förslag som nu är ute på samråd ska Knivstavägen och Gredelbyleden fungera som stadsstråk (inte som genomfartsleder) mot Knivsta station och motorvägen. Det finns också planer på att bygga en ny järnvägsöverfart för biltrafik i höjd med CIK.
Andra viktiga inslag är att mark redan nu ska reserveras för framtida skolor.
– Grundstrukturen läggs nu för vad som ska hända fram till år 2035. Sedan krävs detaljplaner och bygglov för varje tomt, säger Pelle Mikaelsson.
I begreppet hållbara bostadsområden ingår att underlätta för färdsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik som minskar användandet av fossila bränslen. Stor kraft i planeringen läggs också på social hållbarhet.
– Exempelvis handlar det om att göra varje bostadskvarter så småskaligt som möjligt med trygga lekmiljöer, service, skolor, föreningar och mötesplatser på nära håll.
På flera platser ska det finnas så kallade mobilitetshus för pendlar- och boendeparkering, cykelservice, cykelpool, bilpool, paketutlämning med mera.
Hur blir det med grönområden?
– Det är väldigt nära till grönområden kring Knivsta. Vi inrättar även ett nytt naturreservat i Ängbyskogen. Söder om Knivsta finns skogen Hammaren. Det ska också bli en stads- och aktivitetspark nära Knivsta station, som skulle kunna hamna utmed Knivstaån söderut.
Vid Alsike station föreslås Pingla ströms vattenrum bli en grön-blå tråd genom nya stadsdelen.
I arbetet med utbyggnadsplanen finns många olika intressen att ta hänsyn till och det råder delade åsikter om utbyggnadstakten mellan olika partier. Därför har medborgardialogen denna gång utökats med ett medborgarråd och ett fokusråd. Det sistnämnda består av 45 personer från olika åldersgrupper som får betalt för att träffas och fördjupa sig i några av frågorna under sex timmar.
Är det risk för tomma bostäder när alla kommuner bygger samtidigt?
– Nej, det är väldigt få byggbolag som sätter igång projekt om det inte är värt att bygga dem.