Grova och livsviktiga träd
Biologen Nina Söderström från Uppsala inventerar livsviktiga träd i kulturlandskkapet. Länna-trakten och området söder om Enköping är redan avklarade. Nu är det dags för Noors slott söder om Knivsta.
376 centimeter i omkrets mätte Nina Söderström den här linden vid Noors slott.
Foto: Rolf Hamilton
? Inga hål, men kronan är överskuggad, fortsätter Nina och sänker kikaren. Samtidigt mäter Lisel in ekens exakta position i landskapet med GPS-teknik.
Längst upp i allén, precis vid gårdsplanen, står ett ännu grövre träd. Måttbandet åker fram igen. 376 centimeter låter imponerande men är långt ifrån Ninas lindrekord på 640 centimeter.
Det andra hörnträdet i allén har ett stort hål i stammen, halvfullt av något mörkt sågspånsliknande.
Trämjöl
? Det är mulm, förklarar Nina Söderström, trämjöl som här är blandat med resterna av ett getingbo. Gamla träd multnar inifrån, så mulm är ett ålderstecken. På framför allt gamla ekar kan det välla ut mulm ur stammen. I mulmen lever många insekter.
Ibland har sådana håligheter fyllts med cement. Det är inte bra, menar Nina Söderström. Då kan trädet inte röra sig.
Noors slott har en stor park, anlagd på gammal sankmark och berömd från 1708, då "den förundrandvärda amerikanska aloen" blommade där ? för första gången i Sverige.
Många av parkträden är lindar. En del träd bär spår hamling, som var ett sätt att använda trädgrenar och löv till djurfoder i äldre tider. Ute i hagen får Nina Söderström syn på ett riktigt häftigt träd, en stor ek.
? Jag har en del pengar till upprustning av bland annat parker och alléer. Vi ska just börja restaurera en gammal allé vid Uls-Väsby söder om Länna. Så de flesta ägare brukar bli glada när vi kommer och inventerar träden gratis åt dem, säger hon när vi vandrar tillbaka mot slottet. Och det stämmer också här.
? Noors slott fungerar som mötesanläggning och vi har pratat om att göra något åt parken. Vi har verkligen längtat efter en sådan inventering, säger Stina Fredriksson, som sedan ett år tillbaka driver verksamheten tillsammans med Sofia Lindström.
? Vi vill gärna veta vad det finns för träd i parken och hur de ska skötas. Målet är att parken ska vara enkel att sköta och samtidigt ha kvar så mycket 1600-talskänsla som möjligt. Sedan har vi sett att det finns några döda eller döende träd i allén. Men allén hoppas vi kunna bevara, fortsätter hon.
Valloxen
Från gårdsplan syns tydligt att allén en gång i tiden fortsatte ända ner till sjön Valloxen. Sista biten, från asfaltvägen ner stenfundamentet efter bryggan, är ganska igenväxt, men de gamla alléträden står kvar. Kanske hämtades gäster en gång med häst och vagn nere vid båten?
? Titta, lunglav! utbrister Nina Söderström plötsligt och rusar bort till ett av de gamla alléträden.
? Lunglav är rödlistad, så jag rapporterar alla fynd till ArtDatabanken vid SLU. Jag skrev mitt examensarbete om just lunglav. Det var därför jag blev så exalterad. Att jag inte såg att det fanns lunglav på det här trädet när vi var här förra gången beror på att det är så igenväxt.
Så jobbar vi med nyheter