I flera år har den infekterade frågan präglat Husby-Långhundra. Nu har mark- och miljödomstolen givit tillstånd till verksamheten och Östuna T & ÅV:s vd Svante Smeds, som kommer att sätta igång om cirka 5 år om inte de närboendes överklagande får gehör i Mark- och miljööverdomstolen.
Företaget Östuna T & ÅV planerar för en 87 fotbollsplaner stor deponi- och återvinningsanläggning i Vilsten, nära väg 273. Torsdagens dom innebär bland annat att företaget får ta in max 600 000 ton massor för återvinning och deponering per år som man önskat. Dessa massor får innehålla betong, tegel, armeringsjärn, asfaltsblandningar och trä. Vid varje enskilt tillfälle får företaget dessutom lagra maximalt 10 000 ton farligt avfall på en särskild yta.
– Beslutet är bra för regionen, med avfallshantering och omställning. Det handlar om att platsen är unik. Den ligger strategiskt rätt och är bra för att kunna ha kontroll på vattnet. Jag kommer göra allt i min makt för att störa de närboende så lite som möjligt. Det är jätteviktigt för mig, säger Svante Smeds, vd på Östuna T & ÅV.
Han har i sju år arbetat med planerna på deponin.
– Det handlar inte främst om inkomster för mig, utan om att skapa en mönsteranläggning i branschen. Vi kommer spara in massor av transporter per år genom att ha anläggningen här. Jag är glad för regionens skull, men tycker att det är synd att kommunen och länsstyrelsen inte förstår det enorma behovet av en sådan här anläggning.
I mark- och miljödomstolens beslut står också att företaget tillåts deponera sammanlagt högst sju miljoner ton ickefarligt avfall i form av schaktmassor bestående av jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten. Maxgränsen är satt till 400 000 ton per år av detta icke-farliga avfall.
Mark- och miljödomstolen med flera när de var på plats och gjorde en så kallad syn vid kalhyggget och i skogen vid Vilsten.
Men alla är inte lika entusiastiska över de nya planerna.
– Det här är en deponi i paritet med Högytorp i Bro. Det är nästan ingen i den här bygden som förstår omfattningen av hur det kan bli. Deponin kommer att höras och märkas för alla i bygden genom buller, försämrat vatten samt mer trafik åt alla håll. Transporterna kommer köra via väg 77 ut mot E4. Även vägen upp mot Arlanda får mer tung trafik, säger Simon Bergman, en av de närboende som tror att de kommer överklaga domen.
Utöver gruppen närboende, har även länsstyrelsen, Knivsta kommun och Naturskyddsföreningen varit emot planerna.
Simon Bergman, Rolf Samuelsson, Helena Jansson och Inger Öster utanför Tilassalen när Mark- och miljödomstolen hade rättegång här i april. De tillhör den grupp som kämpat emot en deponi i området.
De argument som domstolen bland annat lyssnat på är att det finns få lagliga deponier av det här slaget kring Stockholm och Uppsala.
– De få befintliga anläggningarna har ett väldigt högt tryck och brukar bli fulla framåt maj till juni. Därefter måste schakt- och rivningsmassor köras långa sträckor till andra regioner, sa ekologikonsult Gustaf Lilliesköld Sjöö, en av talespersonerna för Östuna T & ÅV under domstolsförhandlingarna.
Gustaf Lilliesköld Sjöö från Svensk ekologikonsult var anlitad av företaget bakom deponiplanerna. Här guidar han i skogen vid Vilsten.
Han pekade på att bristen på anläggningar skapar en marknad för fusk.
– Det handlar om företag som dumpar sopor på jordbruksmark i projekt, där det egentliga syftet inte är att skapa en yta eller bygga en väg, utan om att ta emot avfall eftersom det är så god ekonomi i det.
Svante Smeds från Östuna T & ÅV längst bort i bild pratar med sina representanter och med en av åhörarna vid rättegången.
Cirka 140 lastbilar per dygn, både dag och kvällstid, kommer nu att åka till eller från anläggningen. Just de tunga transporterna på väg 273 är något som oroar många närboende.
– Stackars alla barn och vuxna som ska ta sig utmed väg 273 till bussen! Det är med livet som insats som de går på vägen, eftersom det saknas vägren. Och det är för trångt att bygga en cykelbana eftersom fastigheterna ligger så tätt intill vägen, sa en av de närboende Inger Öster, tidigare till UNT.