Tapio Liimatainen, utbildningschef i Knivsta kommun.
I november kom regeringens skolutredning där två olika alternativ för ökat statligt ansvar för alla utbildningsformer utom förskolan föreslås. Syftet är bland annat ökad jämlikhet och minskad segregation i skolan.
Det första alternativet innebär att skolan förstatligas helt och hållet, vilket skulle ta cirka 20 år att genomföra. Alternativ två går ut på att staten stärker sitt ansvar – men utan att ta över huvudmannaskapet från kommunerna.
Men inget av förslagen tas emot positivt av utbildningskontoret i Knivsta kommun. I ett färskt remissförslag, som politikerna i utbildningsnämnden ska ta ställning till den 14 mars, skriver utbildningschefen Tapio Liimatainen att ett förstatligande eller en ökad statlig styrning inte är en bra lösning för kommunen.
Enligt utbildningskontoret är några av de främsta nackdelarna med utredningens förslag att utbildningen kan bli mindre flexibel och svårare att anpassa till lokala förutsättningar, samt att en stor statlig organisation riskerar att bli ”trög och byråkratisk” och kan bli ett hot mot det kommunala självstyret.
Utbildningsnämnden står för över hälften av den totala budgeten i Knivsta kommun. Men i framtiden kan lärare vara statligt anställda. Arkivbild.
Dessutom är Knivsta en tillväxtkommun, vilket kan komplicera frågan ytterligare.
”Behovet av nya skolor kommer att öka med en växande befolkning. Med dubbla styrningar, stat och kommun, kan dessa processer försvåras avsevärt”, skriver Tapio Liimatainen.
Senast 31 mars ska remissvaret skickas in till Utbildningsdepartementet.