Nyss fyllda nio år är Alice Almesjö yngst av 20-talet tjejer som tränar rytmisk gymnastik i Uppsala. Hon upptäckte sporten när hon var sex år och såg en uppvisning på Fyrishov.
– Jag kände: det är det här jag vill hålla på med. Det såg så roligt ut med dansen, alla redskapen, musiken och de fina dräkterna. Det var lika roligt som det såg ut. Ännu roligare! säger hon.
Alice Almesjö bor i Knivsta. Vi träffar henne och hennes mamma Josephine Almesjö i A-hallen på Fyrishov. Där tränar Alice rytmisk gymnastik tolv timmar i veckan. Medan vi pratar stretchar hon, går omkring på tårna och går ner i spagat lätt som en plätt.
När hon var tre år började hon träna balett och det gör hon fortfarande, tre timmar i veckan, både jazz och modern. Ihop med den rytmiska gymnastiken är det träning sex dagar i veckan, sammanlagt minst 15 timmar. Det blir många bilturer mellan Knivsta och Uppsala. Föräldrarna skjutsar dessutom storasyster Ella till hennes cheerleadingträning, som är på andra tider.
– Jag och min man turas om att skjutsa. Tyvärr finns det inga andra i Knivsta att samåka med. Klart det tar tid från annat, men vi har gjort det valet, säger Josephine Almesjö.
Alice Almesjö säger att hennes förebilder är mamma, som också hållit på med dans och balett, och Alva Svennbäck, senior i Uppsalaflickorna. Eftersom de är så få, tränar alla åldrar tillsammans.
– Det är hård gallring för att komma med. Alla är motiverade. Vilket järngäng, säger Josephine Almesjö.
Vad tycker ni föräldrar om att Alice tränar så mycket?
– Man kan inte stoppa ett barn med den viljan och passionen. Det är bra att hon har ett intresse. Många barn sitter bara hemma med sin ipad eller sitt dataspel.
Fler och fler tjejer släntrar in i A-hallen och slappar en stund vid sargen innan de börjar rulla ut stora mattor. Enligt tränaren Katarina Söderberg är det här en utpräglad tjejsport.
– Men i andra länder finns det killar som tävlar, särskilt i Spanien, och ibland tävlar de mot tjejerna. Vi har pratat om att starta en killgrupp i Uppsala, några har varit intresserade, berättar hon.
Alice Almesjö tränar hemma också. Så snart hon har en ledig stund stretchar eller dansar hon och övar på att stå på tåskorna fast man egentligen måste vara tio år för tåskor. Kompisar leker hon med nästan bara i skolan. Men hon har fått många kompisar genom gymnastiken och till sitt 9-årskalas hemma i Knivsta bjöd hon hela miniortruppen.
När hon får frågan vad hon gör när hon inte tränar funderar hon en stund.
– Jag tycker om...kanske...air track i trädgården, göra flickisar på studsmattan, mjukisar och att hjula, svarar hon.
Air track är en uppblåsbar gymnastikmatta, flickisar är bakåtvolter och mjukisar är en mjuk övergång i brygga.
I träningen sätter hon upp delmål. Just nu är det att klara en snurr där man fångar benet bakom ryggen. Hon älskar verkligen rytmisk gymnastik, men så småningom kommer hon att bli tvungen att välja mellan den och baletten. Det blir inte så svårt som man skulle kunna tro.
– Min största dröm är att dansa på Operan med tåspetsskor, säger Alice Almesjö.
Hon har redan bestämt sig för att söka till Kungliga svenska balettskolan i Stockholm nästa år.
Nu har klockan blivit fyra, alla gymnasterna är på plats och träningen kan börja. Alice ger sin mamma en puss och skuttar ut på golvet tillsammans med sin träningsbästis.