Ärendet om försäljning av äldreboendet i Knivsta till AB Dombron är ett ärende av stor principiell vikt för kommunen. Ändå blev det inte allsidigt berett. Göran Nilsson (M) föredrog en förhandling med en enda part i stället för att konkurrensutsätta försäljningen. Flera ledamöter reserverade sig mot detta.
Framför allt saknades en opartisk värdering av byggnaderna, en redovisning av kostnaderna för driften av fastigheterna, samt kapitalkostnader under avtalstiden. I debatten i kommunfullmäktige påpekade Centern och Folkpartiet att kapitalkostnaden för att äga en fastighet minskar med tiden, därför att räntekostnaden minskar i takt med att lånet betalas. Samtidigt gör inflation att lånet kan bli en allt mindre del av budgeten.
Knivsta kommun har en internränta på fyra procent. Köparen har ett avkastningskrav på fem procent. En ränteskillnad på en procent på 200 miljoner kronor är två miljoner kronor per år. Skillnaden mellan den ränta kommunen betalar och den ränta som ingår i hyran är därför minst 30 miljoner kronor under avtalstiden.
På grund av det bristande underlaget är det svårt att beräkna hur stor merkostnad kommunen får med försäljningen. Hyran räknas upp med inflationen och ger därmed kommunen löpande en ökande kostnad. Har man i stället eget ägande minskar kapitalkostnaderna över tiden.
Det kan vara en skillnad med upp till totalt 99 miljoner kronor, eller fem miljoner kronor per år. Säkerligen blir det minst en och en halv miljoner kronor per år. Medel som kommunen skulle kunnat använda till annat.
Det är fel att på detta sätt sälja ut kommunala tillgångar! Alternativ måste analyseras. Öppenhet ska garantera opartisk värdering och skydd mot att viss part otillbörligt gynnas. Knivsta får nu betala ett mycket högt pris för nybyggen på Sågenområdet!