Caroline Persson visar schemat med läxor, aktiviteter och vilostunder. "Målet är att det här ska hjälpa henne att sätta upp en bra struktur själv när hon blir äldre", säger Caroline.
Under det här läsåret har föräldrar till drygt 100 barn i Knivsta, Uppsala och Sigtuna valt att prova verktyget Föräldrafokus som tagits fram av Knivstabon Isabel Eriksson. Genom en handbok med olika frågor och scheman som varje vecka skrivs i gemensamt av föräldrar och barn skapas en positiv dialog i flera familjer, istället för att det blir tjat om läxor och annat.
Alsikebon Caroline Persson är en av dem som använder metoden. En timme i veckan går hon och dottern Amelie, 10, igenom tre skolämnen som de valt ut.
– Jag ställer frågor om vad de gjort i veckan och om hon behöver något stöd. Det har funkat jättebra för oss och är en bra rutin för framtiden, säger Caroline som tycker att hon blivit mer insatt och engagerad i sin dotters skolarbete genom att metoden är informationssökande.
Läggs inte för mycket av skolans ansvar på föräldrarna?
– Nej, jag har stor tillit till skolan. Det här handlar för mig mer om att skapa en struktur och ge en signal om att skolan är viktig.
Isabel Eriksson har tidigare arbetat med ungdomar på Arbetsförmedlingen och träffat över 1 000 ungdomar. Nu vill hon hjälpa föräldrar att skapa struktur åt sina barn och hoppas på så sätt kunna skapa större välmående hos dagens barn och unga.
Amelie är i skolan när UNT besöker familjen. Men när hon kommer hem brukar hon enligt Caroline titta på det gemensamma schema som de satt upp på kylskåpsdörren. I schemat har de skrivit in tid för läxor, aktiviteter som ridning samt tid att vara med kompisar. Före varje ny aktivitet finns tid för återhämtning/vila med i schemat.
– Vår dotter har generellt sett haft det ganska lätt i skolan, så för vår del handlar det mer om att kunna fånga upp när skolan kanske kommer bli mer utmanande under högstadiet. Då har vi redan en struktur så att hon vet att hon kan prata med oss.
En annan förälder, Zara Presto Norell, kom i kontakt med metoden då hon började söka efter information om hur kunde hjälpa sin yngste son på bästa sätt i samband med att han fick en NPF-diagnos.
– Jag är jättepositiv till upplägget och hur man arbetar med boken. Men jag har format arbetssättet lite olika utifrån mina två barn, säger Zara Presto Norell som bor i Valsätra.
Genom att hon får reda på mer kan de också komma fram till vad som kan ändras för att underlätta studierna.
– Det är ett väldigt bra verktyg för den som vill vara en stöttande förälder. Det blir bättre diskussioner och kommunikation istället för tjat om läxor med mera, tycker Zara Presto Norell.
Kan det inte bli för mycket fokus på skolarbetet?
– Nej, materialet uppmanar också till att göra andra saker ihop med barnen, som att laga mat, för att få igång en naturlig kommunikation. Det handlar inte om en förhörsmetod. Det här är ett bra verktyg för att komma igång med kommunikationen, tycker Zara Presto Norell.
Knivstabon Hanna Edström Valsinger, säger så här:
– Jag kan hjälpa mina barn bättre nu. Bland annat handlar det om att ta reda på hur och på vilket sätt ditt barn lär sig bäst, för det är ju olika för olika barn.
Handboken med frågor och svar med mera. Caroline Persson tycker att konceptet har hjälpt deras familj att skapa en balans mellan fritid och skolarbete och att läxorna inte görs för sent på dagen.
Hon kom i kontakt med metoden under ett föräldramöte.
– Jag har upptäckt att det sparar mig tid att sätta mig ner med barnen och planera veckan ihop. Jag har bättre samvete nu och bättre koll på vad de gör i skolan. Vissa kanske tycker det verkar jobbigt att sätta sig in i materialet. Men du behöver inte göra allt. Vi har valt ut de delar som fungerar för oss.
I lördags föreläste Isabel Eriksson i CIK om sitt nuvarande projekt, Alla vuxnas ansvar. I år finns fortfarande chans för föräldrar till cirka 100 barn som bor i Knivsta och Uppsala att få börja med metoden kostnadsfritt.