FFT har gjort skillnad i Knivsta
Funktionell familjeterapi (FFT) har hjälpt ett 20-tal familjer i Knivsta sedan modellen infördes för ungefär två år sedan. Familjesamtal under professionell ledning blir melodin även framöver i kommunen där ett certifierat team har etablerats.
FFT-teamet i Knivsta är det första certifierade teamet i Uppsala län, vilket innebär att två tredjedelar är godkända terapeuter. Martin Rahlén räknar med att ha sitt certifikat klart inom kort. I mitten Malin Sundström och bredvid henne sitter Magdalena Uthberg.
Foto: Erik Leijonhufvud
De är Knivstas och Sveriges första godkända FFT-team, vilket innebär att de har tillräckligt stor andel (mer än 50 procent) certifierade personer som arbetar med Funktionell familjeterapi.
- Någon familj sade att de kunde tänka sig att flytta in här, och visst är det skillnad att samtala här jämfört med ett sterilt mötesrum, säger Martin Rahlén som delar sin arbetstid som behandlingsassistent på Barn och ungdomspsykiatrin i Uppsala (BUP) och Sociala enheten i Knivsta.
Korsbefruktningen mellan enheterna har varit viktig för utvecklingen av teamet i Knivsta.
- Vi blev ett certifierat team 17 december och det är vi så klart stolta över, säger Magdalena Uthberg som är utbildad sociolog.
Målgruppen är utagerande ungdomar mellan 11 och 18 år med ett avvikande beteende.
- Det handlar om beteenden som inte är normalt för åldern, som är normbrytande, säger Malin Sundström som är socionom i botten.
Hon berättar att det handlar om att skapa ett stödjande klimat i familjen. Tjat vänds till något positivt - ett tecken på att föräldrarna bryr sig.
Utmärkande för FFT är att man tittar på relationerna i familjesystemet. Det är vilken funktion ett beteende har som studeras. Ett beteende påverkar hela i familjen, på olika sätt, och därför behöver alla hjälp, förklarar Malin Sundström.
- Vi försöker se den goda intentionen i ett beteende, säger Magdalena Uthberg.
Ett exempel på det är en tonåring som rymmer hemifrån. Slutsatsen av beteendet kan vara att mer att mer närhet önskas med föräldrarna, men att de signalerna har haft svårt att tränga fram.
Arbetet med familjerna delas in i tre steg: introduktion- och motivationsfas, beteendeförändrings- och beteendeträningsfas och en generaliseringsfas.
Först handlar det om att skapa ett förtroende för att terapeuten kan hjälpa, och en vilja att delta. Sedan jobbar man aktivt med de problem som finns i familjen, med familjemedlemmarna. Det sista steget ska befästa de inlärda mönstren.
Mycket handlar om att identifiera risk- och skyddsfaktorer, och förstärka de sistnämnda.
- Många av dem som kommit till oss är nöjda efteråt, inte alla, men de allra flesta, säger Malin Sundström.
Familjer är vinnare på konceptet, men också kommunen som hoppas att tidig hjälp ska minska antalet placeringar av barn på behandlingshem.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!