Tre bostadshus, varav ett nästan helt nybyggt och en helrenoverad huvudbyggnad med golvvärme, lyxiga marmorgolv, nytt kök, ny bergvärme, solel, bubbelpool, utekök och ett gym möter besökaren till de hopslagna gårdarna Sigridslund och Agnesberg.
– Här var det sly och vi har arbetat mycket med att röja, schakta jord och lägga på grus för att det ska bli så här, berättar Per Westman när vi står på den nyrenoverade gårdsplanen mellan gårdens två mindre bostadshus.
I ett av husen bor familjens son, spelprofilen Henrik ”Werren” Westman, 29. I hans bostad finns braskamin, golvvärme, specialfönster, inbyggda högtalare i taket och bubbelpool utomhus.
– Vi har fixat med huset i flera år, har investerat mycket i internetanslutningar och extra el för att det ska passa mitt jobb. Nu har jag fått det att fungera exakt som jag vill ha det, säger Henrik ”Werren” Westman, som arbetar med att live-streama e-sport.
Det gröna huset som ligger närmast rälsen är 25-åriga dottern Ulrika Westman Johanssons. Tanken var att i år inreda den charmiga villan, men den snabba utvecklingen av fyrspårsfrågan gör att familjen nu inte vågar fortsätta satsa fler miljoner på sin gård.
Ulrikas hus ligger bara drygt 45 meter från rälsen. Om de två nya spåren mellan Bergsbrunna och länsgränsen byggs utmed nuvarande järnväg kommer spåren enligt Trafikverkets utredning att byggas just på den här sidan om rälsen, strax söder om Knivsta kyrka. Ännu närmare huset, alltså.
Familjen Westman Johansson hade i flera år letat efter en lagom stor gård och Anette Johansson, 61, hade nästan gett upp när de hittade Sigridslund.
– Jag har bott på landet utanför Knivsta hela livet, och vi ville gärna hitta något på landsbygden igen. Men det verkade till slut hopplöst, så jag åkte inte ens med och tittade när det här dök upp, säger Anette Johansson som har tävlat och jobbat med hästar hela livet, och numera är ridlärare på Olunda ryttarförening.
Hon är den trädgårdskunniga i familjen och föll för fruktträd, odlingsmöjligheter och en stor äng som sträcker ut sig nedanför huvudbyggnaden.
– Gården passade oss som handen i handsken, säger Per Westman.
Kände ni till planerna på fyrspåret när ni köpte husen?
– Ja, men då pratade Trafikverket om byggstart först åren 2035–2040. Vi tänkte att det var minst 20 år framåt i tiden. Ingen visste ens om fyrspåret skulle bli av. Men nu har processen plötsligt gått mycket snabbare än de sa från början och redan 2026 kanske de kommer börja lösa in fastigheter. Man börjar nästan fundera på om de försöker snabba på processen för att huspriserna sjunkit nu, säger Per.
På grund av ovissheten ligger nu alla familjens byggplaner på is och de väntar med spänning på höstens besked om var spåren ska placeras. Om spåren byggs utmed nuvarande järnvägen kan marken där Henriks och Ulrikas två hus står komma att tvångsköpas (exproprieras) av Trafikverket.
Per har bland annat försökt få svar på vad familjen kan få i ersättning om de drabbas, men har inte fått några svar än.
Niklas Dernell, projektchef på Trafikverket, svarar UNT att beslutet om placering vid E4 eller utmed befintlig järnväg kommer i höst – men beskeden om exakt placering av rälsen kommer betydligt senare.
– Inlösen av fastigheter och utbetalning av ersättning kan först göras efter att järnvägsplanen har vunnit laga kraft, vilket bedöms ske tidigast 2028, svarar han.
Per Westman framhåller att familjens tanke aldrig har varit att tjäna pengar på sina bostäder.
– Om vi hade vetat att de skulle börja lösa in fastigheter redan framåt 2026–2028, då hade vi inte ens vågat börja bygga.
Hur känns det nu?
– Det jobbiga är att man inte vet vad som kommer hända. Vi kan inte fortsätta utveckla det vi vill, exempelvis bygga ekonomibyggnader åt företagen eller renovera Ulrikas hus. Det vågar vi inte göra, säger Henrik "Werren" Westman.
– Det är inte roligt, men samtidigt lite spännande. Vi kan både bli förlorare och vinnare. Jag gillar att förhandla, så oss ska Trafikverket inte få köra över! säger Per.
Hans förhoppning är att Trafikverket håller tidsramen.
– Jag hoppas att de tar beslutet om placeringen under hösten, istället för att sätta igång nya utredningar så att den här ovissheten rullar på år efter år. Även om vi får ett dåligt besked så vet vi vad vi ska förhålla oss till ifall vi får ett snabbt besked.