I förra veckan beslutade majoriteten i kommunstyrelsen att Knivsta kommun ska starta en dialog med regionen som är en av tre parter i fyrspårsavtalet.
– Vi vill ha en dialog med regionen för att ta fram ett tilläggsavtal. Vi måste hitta en annan väg för bostadsbyggandet innan vi går vidare och pratar med regeringen om det här, säger samhällsutvecklingsnämndens ordförande Mikael Rye-Danjelsen (KNU).
Knivsta kommun har inför Trafikverkets utbyggnad till fyra spår genomfört en utredning om stationsområdet. Det är i det sammanhanget som Evidens – ett bolag som hjälper företag inom fastighetsbranschen med att ta fram analyser och beslutsunderlag – skriver att efterfrågan på bostäder snarare kommer vara 7 500 i Knivsta kommun fram till år 2057 än 15 000 som det står i fyrspårsavtalet.
I en annan konsultrapport (från Spacescape) framgår att även om fyrspårsavtalets två utbyggnadsområden i Knivsta och Alsike skulle fyllas med flervåningshus i 4–6 våningar så skulle bara 11 000 av de utlovade 15 000 bostäderna få plats.
– Vi har sagt att det är för mycket på den ytan, men nu har vi fått det på pränt. Det får inte plats. Det blir nästan samma täthet som i Tokyo och det räcker inte ens med sju våningar om vi hade byggt alla de 15 000 bostäderna i Knivsta och Alsike, säger Monika Lövgren (SD).
Kommunledningen i Knivsta gick till val på att stoppa nya, täta höghusområden och alla partier är nu överens om att fyrspårsavtalet måste uppdateras vad det gäller antalet bostäder, även om de är oense om hur det ska ske.
– Att fyrspårsavtalet omfattar alldeles för många bostäder håller vi med om. Vi håller också med om att ökad dialog med regionen är positivt. Men ett tilläggsavtal måste godkännas av samtliga tre parter (kommunen, regionen och staten/regeringen) för att gälla. Det räcker inte med ett avtal mellan två av parterna. Vi tycker också det är otydligt vad tilläggsavtalet ska handla om. Därför reserverade vi oss mot beslutet, säger oppositionsgruppledare Harriet Swanberg (S).
Hon fick till viss del medhåll från C och V som lämnade en röstförklaring och ett särskilt yttrande till beslutet om en dialog med regionen.
”Faktum är att något tilläggsavtal inte krävs”, skriver exempelvis Benny Borgman (C).
Han anser att det faktum att det föds färre barn och att inflyttningen till regionen minskar är sådant som fyrspårsavtalet redan tar höjd för.
Mimmi Westerlund (KD) svarar att tilläggsavtalet ska handla om att kommunen ska få tillbaka makten över sin bostadsutveckling.
– Det är trädgårdsstadens principer vi vill se. Detaljstyrning fungerar dåligt. Vi är fast övertygande om att vi behöver ändra avtalet genom ett tilläggsavtal.
Enligt Mikael Rye-Danjelsen finns detaljer i fyrspårsavtalet som låser kommunens planering.
– Exempelvis handlar det om hur vi ska bygga hyreslägenheter och vad hyran får vara. Där finns också parkeringstal med max tre bilar på tio bostäder. Det fungerar kanske mitt i Tokyo men det fungerar inte här, säger han om varför han anser att kommunen behöver föra en dialog med regionen om antalet bostäder och om utformningen av avtalet, innan man tar upp frågan med den tredje parten som är regeringen/staten.
Fotnot: Fyrspårsavtalet som skrevs under 2017 handlar för Knivstas del om att 15 000 bostäder ska byggas i Knivsta kommun i utbyte mot två nya spår, nya stationer i Knivsta och Alsike, mer kollektivtrafik samt en cykelväg till Bergsbrunna.