En bit kvar till handikappvÀnligt Knivsta

Om medvetenheten om funktionshindrades behov skulle öka skulle, enligt Lillemor Åhrlin frĂ„n HSO Knivsta, fysiska hinder kunna minimeras.

Lillemor Åhrlin frĂ„n HSO Knivsta hoppas att cykelstĂ€llet vid biblioteket kommer att flyttas sĂ„ att det inte blockerar trottoaren för de rullstolsbundna.

Lillemor Åhrlin frĂ„n HSO Knivsta hoppas att cykelstĂ€llet vid biblioteket kommer att flyttas sĂ„ att det inte blockerar trottoaren för de rullstolsbundna.

Foto: Tina Halldén

Knivsta2009-07-06 08:00
Hon visar hur den fysiska tillgÀngligheten för funktionsnedsatta i Knivsta kan ökas relativt billigt.

I Knivsta centrum Ă€r flera trottoarkanter nedsĂ€nkta, men inte helt. För dem som Ă€r rullstolsburna Ă€r det fortfarande en kant de mĂ„ste ta sig över för att kunna korsa gatan.Det gĂ€ller att vara frisk och stark i armarna om man inte har nĂ„gon som hjĂ€lper till, förklarar Lillemor Åhrlin ordförande i HSO Knivsta, Handikappföreningarnas samarbetsorgan.
- Man har inte tĂ€nkt frĂ„n A till Ö, utan frĂ„n A till nĂ„gonstans i mitten, sĂ€ger hon.

Problemet Ă€r inte unikt för Knivsta. Men under en promenad genom centrum visar Lillemor Åhrlin vad som skulle kunna göras hĂ€r för att öka tillgĂ€ngligheten för personer med olika funktionsnedsĂ€ttningar utan att det kostar sĂ„ mycket. Exempelvis skulle cykelstĂ€llet vid biblioteket kunna flyttas sĂ„ att parkerade cyklar inte blockerar framfarten pĂ„ trottoaren. Lite mer kostsamt Ă€r att ordna övergĂ„ngsstĂ€llena sĂ„ att de blir markerade för synskadade och mer framĂ„tkomligt för rullstolsburna.
- Men gör man rĂ€tt frĂ„n början behöver det inte kosta sĂ„ mycket senare, menar Lillemor Åhrlin.

Framför allt handlar det om att öka medvetenheten och kunskapen om de funktionsnedsattas livssituation.
- Om de som byggde trottoarkanterna haft den kunskapen frÄn början hade vi inte behövt diskutera det hÀr nu, sÀger hon.
NÄgot som komplicerar saken, enligt Anders Eskhult, C, som Àr ordförande i det tekniska utskottet i kommunen, Àr att det finns sÄ mÄnga olika handikapp.

Om man underlÀttar för nÄgon som Àr rullstolsburen genom att göra trottoarkanterna vid övergÄngsstÀllen sluttande kanske det blir svÄrare för nÄgon som Àr synskadad att uppfatta att det Àr ett övergÄngsstÀlle dÀr.
Men enligt Lillemor Åhrlin finns det lösningar pĂ„ Ă€ven de problemen. Halva trottoarkanten kan vara sluttande och andra skarp och övergĂ„ngsstĂ€llet markeras med en stolpe i fĂ€rger som en synskadad har lĂ€ttare att se. Hon berĂ€ttar att denna typ av övergĂ„ngsstĂ€llen fungerat bra pĂ„ andra orter.

Anders Eskhult poÀngterar hur viktigt det Àr med tillgÀnglighet för alla, men att det kostar.
- TyvÀrr tror jag inte att det Àr möjligt att nÄ alla mÄl som uppsatts före 2012. Men det Àr bÀttre att sÀtta mÄl som man mÄste kÀmpa för att uppnÄ, för dÄ anstrÀnger man sig verkligen. FrÄn och med nÀsta Är kommer vi att budgetera betydligt mer pengar för det hÀr.
Visst Ă€r det kostsamt, det förstĂ„r Lillemor Åhrlin. Men hon menar ocksĂ„ att problemet inte Ă€r nytt. Redan Ă„r 2000 beslutade regeringen att det offentliga rummet ska vara tillgĂ€ngligt för alla Ă„r 2010.


SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om