En bit kvar till handikappvÀnligt Knivsta
Om medvetenheten om funktionshindrades behov skulle öka skulle, enligt Lillemor Ă
hrlin frÄn HSO Knivsta, fysiska hinder kunna minimeras.
Lillemor à hrlin frÄn HSO Knivsta hoppas att cykelstÀllet vid biblioteket kommer att flyttas sÄ att det inte blockerar trottoaren för de rullstolsbundna.
Foto: Tina Halldén
I Knivsta centrum Àr flera trottoarkanter nedsÀnkta, men inte helt. För dem som Àr rullstolsburna Àr det fortfarande en kant de mÄste ta sig över för att kunna korsa gatan.Det gÀller att vara frisk och stark i armarna om man inte har nÄgon som hjÀlper till, förklarar Lillemor à hrlin ordförande i HSO Knivsta, Handikappföreningarnas samarbetsorgan.
- Man har inte tĂ€nkt frĂ„n A till Ă, utan frĂ„n A till nĂ„gonstans i mitten, sĂ€ger hon.
Problemet Àr inte unikt för Knivsta. Men under en promenad genom centrum visar Lillemor à hrlin vad som skulle kunna göras hÀr för att öka tillgÀngligheten för personer med olika funktionsnedsÀttningar utan att det kostar sÄ mycket. Exempelvis skulle cykelstÀllet vid biblioteket kunna flyttas sÄ att parkerade cyklar inte blockerar framfarten pÄ trottoaren. Lite mer kostsamt Àr att ordna övergÄngsstÀllena sÄ att de blir markerade för synskadade och mer framÄtkomligt för rullstolsburna.
- Men gör man rÀtt frÄn början behöver det inte kosta sÄ mycket senare, menar Lillemor à hrlin.
Framför allt handlar det om att öka medvetenheten och kunskapen om de funktionsnedsattas livssituation.
- Om de som byggde trottoarkanterna haft den kunskapen frÄn början hade vi inte behövt diskutera det hÀr nu, sÀger hon.
NÄgot som komplicerar saken, enligt Anders Eskhult, C, som Àr ordförande i det tekniska utskottet i kommunen, Àr att det finns sÄ mÄnga olika handikapp.
Om man underlÀttar för nÄgon som Àr rullstolsburen genom att göra trottoarkanterna vid övergÄngsstÀllen sluttande kanske det blir svÄrare för nÄgon som Àr synskadad att uppfatta att det Àr ett övergÄngsstÀlle dÀr.
Men enligt Lillemor à hrlin finns det lösningar pÄ Àven de problemen. Halva trottoarkanten kan vara sluttande och andra skarp och övergÄngsstÀllet markeras med en stolpe i fÀrger som en synskadad har lÀttare att se. Hon berÀttar att denna typ av övergÄngsstÀllen fungerat bra pÄ andra orter.
Anders Eskhult poÀngterar hur viktigt det Àr med tillgÀnglighet för alla, men att det kostar.
- TyvÀrr tror jag inte att det Àr möjligt att nÄ alla mÄl som uppsatts före 2012. Men det Àr bÀttre att sÀtta mÄl som man mÄste kÀmpa för att uppnÄ, för dÄ anstrÀnger man sig verkligen. FrÄn och med nÀsta Är kommer vi att budgetera betydligt mer pengar för det hÀr.
Visst Àr det kostsamt, det förstÄr Lillemor à hrlin. Men hon menar ocksÄ att problemet inte Àr nytt. Redan Är 2000 beslutade regeringen att det offentliga rummet ska vara tillgÀngligt för alla Är 2010.
SĂ„ jobbar vi med nyheter