Lena Lundberg har i hela sitt liv arbetat som sjuksköterska och är sedan tidigare också engagerad i den frivilliga försvarsorganisationen Bilkåren som bland annat kör bandvagnar för att vid kriser ta sig fram till nödställda.
Efter att kriget i Ukraina bröt ut 2022 håller Sveriges civila försvar på att förstärkas igen. Även pandemin blev en ögonöppnare för många.
– Ja, nu verkar det finnas en större beredskap i folks medvetande: du vet inte från den ena dagen till den andra vad som kan hända. Nu gäller det att få folk att inse att det här inte bara är en krigsorganisation, utan att det främst är en krisorganisation med allt vad det kan innebära. Vi har exempelvis en järnväg som går genom samhället, med spår som inte är i jättebra skick, säger Lena Lundberg, en av FRG Knivstas första medlemmar.
FRG-grupper finns nu i 150 kommuner och tanken är att medborgare ska kunna hjälpa sin hemkommun vid kriser. Det kan handla om naturkatastrofer, större olyckor, pandemier, svår väderlek eller andra situationer.
Knivsta kommun kommer vid behov att kalla in den nya gruppens medlemmar som exempelvis kan upprätta trygghetspunkter, dela ut mat, kläder och vatten eller sitta ner och prata med drabbade.
– Kommunens personal jobbar ju främst klockan åtta till fem. Någonstans därefter tar resurserna slut. Då kan vi frivilliga hjälpa till att stötta upp och med uthållighet finnas till, säger Malin Dacke, som tillsammans med Alf Ahlstedt och David Lundqvist är gruppens tre huvudansvariga.
FRG i Knivsta har hittills hunnit med en övning. "Vi fick lära oss att fylla en stor behållare med dricksvatten från en speciell tappkran och köra behållaren till Icas parkering där invånarna kunde hämta vatten i dunkar och flaskor. Dricksvattnet är det viktigaste livsmedlet vi har", säger Malin Dacke till höger. Från vänster Maria Bergstrand, Knivsta kommuns säkerhetschef och Lena Lundberg.
De kommer att utbildas i stabsfunktioner och i hur man organiserar frivilliga. Nu arbetar de exempelvis med att skapa telefonkedjor eller andra kanaler som ska fungera även vid längre el-avbrott.
I dag är det tolv personer som är med i gruppen.
Behöver ni inte vara fler?
– Jo, vi behöver bli cirka 50 till 60 personer för att skapa uthållighet. Det behövs om vi exempelvis skulle bli inringda till en större brand och många ska evakueras. Då kan vi bemanna en trygghetspunkt dygnet runt genom att se till att aldrig mer än en tredjedel av oss är där åt gången. De som har varit på plats i åtta timmar ska kunna ringa in nästa gäng och så vidare, säger Malin Dacke.
"De flesta kan göra nytta i en FRG-grupp. Vid kriser behövs exempelvis medmänniskor som har tid att helt enkelt hålla drabbade sällskap. Vi behöver också medlemmar som talar stora invandrarspråk, som är i olika åldrar med mera", säger Malin Dacke, en av tre samordnare i FRG Knivsta.
Lena Lundberg och Malin Dacke FRG (frivilliga resursgruppen) i Knivsta säger att de bland annat har fått ta del av hur frivilliga hjälpte brandmän med flera under de stora skogsbränderna i Västmanland.
Var och en kan också förbereda sig för längre strömavbrott eller andra kriser genom att ha dunkar med dricksvatten, en vev- eller batteriradio, ficklampa, stormkök med mera hemma.
Alla som går med i FRG får en grundutbildning i hur kommunens beredskapsorganisation ser ut, första hjälpen, hjärt- och lungräddning, att möta människor i kris, att organisera spontanfrivilliga samt i förebyggande brandskyddskunskap. På bilden Lena Lundberg och Malin Dacke.
Både hon och Lena Lundberg har gott hopp om att fler Knivstabor kommer att engagera sig i gruppen.
– Ja, folk kommer gärna fram och pratar när vi är ute och informerar. Det finns otroligt mycket kompetens i form av civila yrkeskunskaper och goda krafter här som kan höja Sveriges beredskap. Men alla som anmäler sig till FRG behöver inte ha specialkunskaper eller god fysik, utan det räcker gott med att vara en lyssnande medmänniska, säger Malin Dacke.