Jubileum. 25-årsjubileet firas med en jordgubbsfest. Jag kommer mitt i firandet - för det har tagit tid att hitta Fridhems missionshus i Lagga. Medlemmarna sitter vid långa dukade bord. Alla är tysta och lyssnar på ordföranden Marianne Öbergs tal. Hon står på podiet och ber alla att hålla en tyst minut för en medlem som nyligen gått bort.
Jag ser en ung kvinna och två yngre män bland många seniorer i den stora samlingen. Senare berättar medlemmen Astrid Hoppe att föreningen har 80 familjemedlemmar, så det är säkert hundratals personer som är med. I Lagga bor över 800 personer, och många Laggabor är med i föreningen. Föreningen har dock en hög medelålder.
- Missionshuset är viktigt för oss därför att en del av oss har mor- och farföräldrar som har en anknytning till detta hus. Min pappa bodde här. Andras morföräldrar jobbade i detta hus. Andra gick även på söndagsskola här, säger Astrid Hoppe.
Astrid Hoppe är dotter till Sigvard Lindkvist, som ledde en stor del av renoveringsarbetet 1986. Han ansvarade fram till sin ålderdom för husets reparationer. Han inrättade även en fond för framtida reparationer av Fridhem.
Astrid Hoppe berättar att hennes far brydde sig mycket om huset och ville att det skulle finnas kvar i många år.
- Han bodde ju här, i vindsvåningen. Han kom som 15-åring med sin fostermor som var vaktmästarinna i Fridhem, säger hon.
Vaktmästarinnan Anna Nordins jobb bestod av att städa, ta emot besökande predikanter och hushålla åt dem. Hon fick då fri bostad samt lön. Hon arbetade troget under 31 år tills 1967 då hon flyttade till ålderdomshemmet i Knivsta.
70-åriga Marita Olander är en av värdinnorna som serverar jubileumskvällen. Hon berättar att hon har många glada minnen från huset:
- Det var inga bilar då, så många cyklade hit. Jag gick i söndagsskola här från när jag var fem år tills jag blev tonåring och fick inte längre gå i söndagsskola, säger Marita Olander.
Hon tar fram en antik sparbössa från en av hyllorna i köket och visar den för mig:
- Jag glömmer aldrig denna bössa eftersom som barn tyckte jag att det var spännande att få en slant som vi sen skulle lägga i kollekten, och just i denna sparbössa.
Hon visar med sitt finger att när man stoppar in ett mynt i hålet så bugar det krulliga afrikanska barnet ovanpå. Hon brukade stoppa in 25 öre och fick mycket glädje av den nickande barnfiguren.
- Sådana här hittar man inte längre, säger Marita Olander och skrattar.
Folkpartisten Anne-Marie Morhed är också med på Fridhems jubileumsfest. Hennes mamma, Torborg Morhed var gift med Erik Morhed, sista pastorn som jobbade just i det huset, 1967-1980. Torborg Morhed var föreningens första ordförande fram till 1993 då hon efterträddes av Marianne Öberg.
- Jag lekte mycket med kusinerna i detta hus. Och då samlades traktens ungdomar här. Det var någon sorts fritidsgård kan man säga. Även i dag är huset en samlingplats, säger Anne-Marie Morhed, som är kusin till Astrid Hoppe.
- Har du sett bordet med hantverk? De är resultatet av våra helgkurser, säger ordföranden Marianne Öberg till mig.
På ett bord invid köket finns påskägg, pärlbroderier och andra fina alster. Föreningen Fridhem håller nämligen kurser i bland annat tennbroderi, skinnsömnad, halmslöjd, blombindning och kalligrafi. Och årligen har de återkommande festligheter som att ”sjunga ut julen” i januari, valborgmässofirandet i april, jordgubbsfesten i juli samt allsångskvällar.