Brister i stöd till elever
Trots att rutinerna för så kallade åtgärdsprogram skärpts, slarvas det i Knivstas skolor. Strukturen runt de åtgärder som sätts in för att hjälpa elever som inte klarar kunskapsmål lever inte upp till lagens krav.
Men trots en tydligare skrivning i lagen, och att Knivsta kommun tagit fram egna rutiner för åtgärdsprogram, visar kommunens egen granskning att det finns tydliga brister.
En av dem är att åtgärdsprogram inte skapas för alla elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd.
"De sammanlagda resultaten på nationella prov i årskurs 5 visar att 27 elever bedöms vara i behov av särskilt stöd från speciallärare eller annan resursperson. Verksamheten redovisar att 11 åtgärdsprogram är upprättade", står det i kommunens egen utredning.
Annan kritik är att utredningar, som ska inleda arbetet med ett åtgärdsprogram enligt grundskoleförordningen, är mycket sällsynt. Elevers och föräldrars delaktighet i processen är otydlig.
" Inte i något av de redovisade åtgärdsprogrammen framgår hur eleven själv ser på sina behov och vad som kan orsaka dessa. Inte heller redovisas föräldrarnas synpunkter. Vi är övertygade om att redan en elev i årskurs 3 är väl medveten om vad som inte fungerar och vad som behöver förändras och förbättras", står det i rapporten.
Den sammanfattande bedömningen är att åtgärdsprogrammen har ett ovanifrånperspektiv och att det är svårt för elever och föräldrar kan få stöd av åtgärdsprogrammen, så som de är utformade i dag.
Kritiken mot skolornas sätt att dokumentera och lägga upp stödet för elever med rätt till särskilt stöd blir ett ärende som går vidare till utbildningsnämnden.
Så jobbar vi med nyheter