– Om två år kan det vara slut på biografen. Digitalisering är framtiden och den enda räddningen är ekonomisk hjälp från staten och Knivsta kommun, säger Ingemar Hansson.
Från stora leenden till pokeransikten. Jag ser hur Maud Johansson och Ingemar Hanssons uttryck ändrar sig när vi byter ämne från bingo, fester och andra evenemang som bygdegårdsföreningen Blå Wingen arrangerar, till bioverksamheten.
Blå Wingen heter det blå huset längs med väg 77 i Husby Långhundra. Huset ägs av Bygdegårdsföreningen Blå Wingen, som har drivit biografen, som också heter Blå Wingen bio, sedan 1960-talet. Biografen var under många år en stor och populär satsning. Men under 2000-talet har antalet biobesökare minskat. Det gäller att få de senaste filmerna och när den analoga filmtekniken ersätts av den digitala gärs färre filmer på rulle. Då åker gästerna till andra biografer där man kan se 3D-filmer.
Ryktet om att Blå Wingen ska läggas ned har cirkulerat i åtta år. Varför ska man tro på detta nu när bioverksamheten fortfarande är kvar?
– Det tog lång tid för teknikutvecklingen att nå hela landet. Men snart har alla SF-biografer digitalteknik. Då blir det stopp på produktionen av analoga filmkopior. Då drabbas vi, säger Ingemar Hansson.
SF står för 80 procent av landets biografer.
Nina Pihl, som jobbar på Ica i Almunge, är ansvarig för Blå Wingens bioverksamhet. Enligt henne gick det dåligt för bion i våras. Det var sju föreställningar och på några kom inga besökare.
– Barnfilmer brukade gå bra, men sen digitaliseringen vill barnfamiljer åka till biograferna i Stockholm och Uppsala.
Kostnaden är cirka 1 000 kronor per filmföreställning. Därför behövs därför 25 besökare i genomsnitt per säsong.
Denna höst har det gått bättre. Den svenska filmen Jägarna 2, med två föreställningar, hade 78 besökare. Men snart kan dagen komma då det inte blir mer analoga filmkopior som Blå Wingen kan använda.
Kommer ni inte att satsa på digital teknik i stället?
– Nej, inte i nuläget. Det är för dyrt, säger Nina Pihl.
I Norge där staten äger alla biografer har man satsat på den nya tekniken för länge sedan. Biograferna fick statligt stöd. Förra året började även några stora biografer sälja sina gamla digitalprojektorer för att köpa nytt. Då kanske begagnade apparater blir tillgängliga, och då hoppas Nina Pihl på att föreningen ska kunna köpa en sådan projektor för 350 000 kronor.
Problemet är att det också kostar att montera och underhålla den. De räknar med att en sådan satsning, trots att projektorn är begagnad, hamnar på totalt 600 000 kronor.
– Vi har inte den ekonomin, säger Ingemar Hansson.
– Det är inte vettigt att satsa så mycket, lägger Maud Johansson till.
Så ska ni satsa eller ska ni lägga ned biografen?
– Det går inte att bestämma just nu. Men inom en tvåårsperiod kommer det inte att finnas analoga kopior längre. Och då blir det inga mer filmer för oss att visa, säger Ingemar Hansson.
– Vi vill gärna ha Knivsta kommuns hjälp. Om vi får hjälp av kommunen och andra kanske det går att investera i tekniken och då kanske kan bion fortsätta, säger Nina Pihl.