Hur ser du på den kritik som Laggaborna riktar mot förslaget?
– Jag förstår den helt klart. Folk uppfattar det som om det ska byggas 200 villor inom ett litet skogsområde. Bönder är oroliga att deras verksamhet med djurhållning och odling ska påverkas. Folk ser "sin skog" hotad. Men jag kan tycka att den kritik som framkommit är lite onyanserad.
Hur menar du?
– Det här är inte på något sätt klart. Det handlar inte om att bygga 200 villor, snarare att undersöka förutsättningarna för 130 villor i två etapper. På det möte som arrangerades på Lagga bygdegård var det 100 personer närvarande. Men det var fem till tio personer som stannade kvar efter mötet och som såg fördelar med planerna. Alla Laggabor är inte negativa till planerna.
Vad ser du för fördelar med planerna?
– Det finns flera fördelar. Men framför allt så skulle Lagga skola, som i dag har för få elever och därmed tuff ekonomi, få ett bättre elevunderlag från närområdet. Från Vassunda, där skolan lades ner på grund av för få elever, vet vi idag att det hade en negativ social effekt för bygden. Vassunda dog då, har jag fått höra. Lantbruk och skola är de viktigaste funktionerna för en levande landsbygd. Lagga skola är i dag i framkant när det gäller den pedagogiska verksamheten, med höga resultat och får goda omdömen av föräldrarna.
Och nackdelar?
– Blir det för mycket folk på kort tid finns det en risk för att Laggaandan påverkas negativt. Vägarna är smala och krokiga och avsaknaden av kommunalt VA kräver stora investeringar. Kommunstyrelsen ska träffa Laggas bönder i början september och höra vad de har att säga.
Var står du själv?
– Ingen lätt fråga. Det beror på vad förvaltningen har fått fram, och så gäller det att lyssna på Laggaborna. Personligen kan jag känna att antalet föreslagna villor är i mesta laget. Kanske 60 stycken skulle vara lättare att acceptera. Det är väldigt viktigt att alla aspekter kommer fram, och hittills har skolan i Lagga fått för lite utrymme i diskussionerna.
Hur ser Knivstas landsbygd ut om tjugo år?
– Då tror jag att det på Storåns södra sida har ökat med landsbygdsbyggelse, men inte på den norra sidan. Vid Alsike och Vassunda finns det redan nu förfrågningar om stora områden för framtida bostadsbebyggelse som jag tror blir verklighet. Där finns andra förutsättningar med sjönära boenden som lockar.