Rakt över Roland Sundströms infartsväg (bilden) planerade kommunen att anlägga en genomfartsgata till en ny stadsdel. På kartan syns gatan som en bred grå sträcka som ansluter till Björkkällevägen längst till vänster i bild. Björkkällevägen är vit på kartan.
Det nya Knivsta
Fem Alsikebor överklagade i slutet av förra året en av kommunens tre planer för fortsatt utbyggnad av nya Alsike.
En av dem, Roland Sundström, fick rätt. Han var nära att dels få en genomfartsgata utmed sin husgavel, dels bli av med en del av sin mark – utan ersättning. Men mark- och miljödomstolen i Nacka ger nu kommunen bakläxa. Att ta mark av någon, i stället för att dra vägen på annan ledig mark i närheten är inte lagligt enligt dem.
Roland Sundström är glad efter beskedet, men tror ändå att det blir svårt att stoppa kommunens planer.
– Jag tror att det är svårt att vinna mot en kommun. De kommer säkert överklaga och bygga mycket ändå, säger Roland Sundström när vi möter honom på hans än så länge rofyllda gårdsplan i skogen ovanför nya Alsike.
Flera generationer av släkten Sundström har bott här i Hälleborg. Här har Roland Sundströms barn byggt kojor och här har han jagat i skogen. När Knivsta kommun kungjorde sina planer för hur utbyggnaden i Alsike ska ske, blev flera som bott här länge chockade.
– Min tomt kommer att bli omringad av flerbostadshus och gator. Jag har varit på möten med kommunen och sagt att de borde tänka om och dra åtminstone genomfartsvägen från det nya området närmare motorvägen, men ingen lyssnade, säger Roland Sundström.
Även här skulle skogen huggas ner och genomfartsgatan korsa Roland Sundströms infartsväg som ligger på hans egen mark. "Jag tror många kommer välja den här vägen istället för att åka en omväg på flera kilometer", säger han.
Han bad också om att få ett bud på den mark som kommunen planerade att bygga vägen över, men hävdar att inget bud kom. Då överklagade han, trots att han inte trodde så mycket på att kunna vinna.
Men i förra veckan kom beskedet att Knivsta kommun har ”överskridit sitt handlingsutrymme genom att inte ta tillräcklig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden i Alsike”. Bland annat därför kommer plan 2A, ett område med 550 bostäder, skola och gator att troligtvis göras om.
Det handlar om en tredjedel av den bebyggelse som planeras öster och väster om den kommande stationen i Alsike. Övriga två planer närmast järnvägen berörs inte.
Tomten i Hälleborg som skulle ha fått en genomfartsväg nära huset, utmed tomtkanten. "Min tomt kommer att bli inringad av gator och hus" säger Roland Sundström som inte vill vara med på bild.
Varför överklagade du?
– Det låter så fint när de pratar om samråd och varsamt byggande, men i verkligheten byggs det inte varsamt. Kommunerna har fått för stora rättigheter mot den ”lilla människan”. Även för mina vuxna barns skull ville jag markera att de inte bara kan ta mark från folk, säger Roland Sundström.
Han anser, till skillnad mot kommunen, att de som flyttar in i området ovanför hans tomt kommer att köra den närmaste vägen mot Uppsala, bara några meter från hans hus.
– Det förstår vem som helst att folk tar den närmaste vägen. De åker inte flera kilometers omväg varje gång.
Tomten i Hälleborg Alsike som skulle ha fått en genomfartsväg nära huset, utmed tomtkanten och rakt över infartsvägen, framme vid skogskanten på bilden.
Knivsta kommun har svarat domstolen att det handlar om en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen, och att kommunen anser att det allmänna intresset för vägens placering var större.
Vad händer med planerna i Alsike nu?
– Frågan ska upp i samhällsutvecklingsnämnden och rimligtvis kommer man korrigera detaljplanen gällande gatuutformningen just där. Förvaltningen har inte tittat i detalj på frågan ännu, svarar projektledaren för stadsutvecklingsstrategin, Pelle Mikaelsson.
Men i det stora hela försenas inte planen att bygga sammanlagt 3 500 bostäder i Knivsta och Alsike fram till år 2035.
– Nej, på längre sikt kommer det inte att försena planerna för utvecklingen av Alsike stationssamhälle. Överklaganden och justeringar av detaljer av den här typen är en viktig del av den demokratiska processen i samhällsplaneringen, säger Mikaelsson.