53 procent mindre mat slängs i Knivstaskolor

Miljö. 53 procent mindre slängd skolmat. Det är resultatet av Knivsta kommuns projekt med att min ska matsvinnet som inledes för ett år sedan.Enligt Knivsta kommuns kostchef Ingela Nannström har många elever dålig kunskap om råvarornas ursprung och vilken miljöpåverkan den slängda maten innebär.

Knivsta2014-02-18 15:53

Enligt mätningar som gjordes i kommunens sju grundskolorslängdes i januari 2010 slängdes 795 kilo färdiglagad mat till ett värde av närmare 24 000 kronor. Bersäkningar visar att den totala kostnaden under ett år ligger på cirka 850 000 kronor.

Men med hjälp av framför allt pedagogisk information och ett helhetsgrepp har mängden slängd mat minskat till närmare hälften.
-53 procent mindre slängd mat innebär 450 000 kronor i besparing på ett år. Projektet tar aldrig slut utan fortsätter med nya lösningar. Projektet har blivit en riksnyhet och vi får många förfrågningar från företag som undrar om vi vill hålla föredrag i ämnet, säger Ingela Nannström, som är initiativtagare till projektet.

I projektets arbetsgrupp ingår även kommunens miljöstrateg Johanna Friberg och illustratören Sylvia Brunke från Sigtuna.

Den största orsaken till matsvinnet i Knivsta kommuns skolor är att eleverna känner sig stressade i skolresturanger, enligt de undersökningar som gjorts. Ett annat problem är bristfällliga kunskaper om råvarornas ursprung.
-Många barn förstår inte varifrån maten kommer. Ett exempel är köttprodukter som barnen ofta inte förknippar med djur. Fiskpinnar förknippar man inte med fisk i havet, säger Ingela Nannström

Hon poängterar att arbetsgruppen valt att arbeta efter värdeord som ursprung, respekt och omtanke. En del av projektet består av en skärmutställning med illustrationer av Sylvia Brunke som berättar om matens resa från jorden till talriken. Skärmutställningen har vandrat runt i skolorna.

Projektet rymmer flera andra åtgärder. Bland annat har intervjuer med elever, skolpersonal och resturangpersonal gjorts. Anpassning av rätter efter åldersgrupper, nogrann statistik på åtgång är andra exempel.

Minska matsvinnet är det första av sitt slag i Knivsta. Tanken är att det ska fortgå och utvecklas. Att helt undvika att lagad mat slängs är inte möjligt.
-Vi försöker prioritera maträtter som ungarna vill ha. Det finns ett ofrånkomligt spill som bland annat beror på att klasser som har andra aktiviteter och inte är på skolan glömmer att avboka, säger Ingela Nannström.

Med matsvinn menas tillagad mat som inte äts upp utan slängs av kökspersonal eller elever. Enligt svensk lagstiftning får uppvärmd mat inte kylas ner igen utan måste kasseras.
Matsvinnet i Knivsta och övriga delar av landet har flera orsaker. Dåliga råvaror som måste kasseras, för många värmda portioner i förhållande till vad som går åt, elever som av olika anledningar slänger mat är några exempel.
Resultatet av intervjuerna från Knivsta kommun visar att eleverna generellt är nöjda med maten som serveras.
Livsmedelshanteringen i Sverige står för cirka 50 procent av övergödningen av sjöar och hav.
Varje år slängs cirka 30 000 ton skolmat från de svenska skolköken till en kostad av 200 miljarder kronor.
Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdeverket och Handledning minska matsvinnet i Knivsta kommun.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!