– Vårt jobb just nu handlar om att säkerhetsställa att alla i organisationen känner sig trygga i sina kunskaper om den nya lagen, säger Stina Desroses, enhetschef för stabsgruppen på kommunledningskontoret.
Men att barnkonventionen blivit lag innebär inte någon stor omställning för kommunens arbete, menar hon.
– Vi har följt barnkonventionen länge, så det blir ingen stor förändring. Den nya lagen innebär dock att vi tar tillfället i akt och ger arbetet med barnkonventionen en extra skjuts genom interna fortbildningar. Exempelvis har Barnombudsmannen hållit i workshops för handläggare och chefer på vård- och omsorgskontoret, berättar Stina Desroses.
Hur arbetade Knivsta kommun med barnkonventionen innan den blev lag?
– Det stora arbetet sker främst ute i våra verksamheter. 2013 togs också ett beslut i kommunfullmäktige om att kommunen ska jobba med barnkonsekvensanalyser. Sedan 2014 har vi arbetat med en checklista utifrån barnkonventionen som används vid beredning av samtliga politiska beslutsärenden.
Barnchecklistan är tänkt att fungera som ett redskap för att säkerställa att kommunen tar hänsyn till barnkonventionen i beslut som berör den tredjedel av kommunens invånare som är under 18 år.
– I barnchecklistan ställs frågan om beslutet påverkar barn och i så fall om barnets bästa har beaktats. Vid en intressekonflikt kring barnets bästa ska den också beskrivas och i de fall barnets bästa måste ge vika för andra intressen bör kompensatoriska åtgärder övervägas, säger Stina Desroses.