Cecilia Johansson, lektor i meteorologi vid Uppsala universitet, är förvånad över hur stor temperaturökningen är.
Uppsala har sedan mitten av 1700-talet definierats som ett kalltempererat klimat. Med det menas att den kallaste månadstemperaturen i snitt ligger under minus tre grader. Men så är det inte längre.
De senaste 30 åren har nämligen snittemperaturen i Uppsala ökat med 1,5 grader, enligt mätningar från både Uppsala universitet och SMHI. Detta gör att staden nu har gått över till att klassificeras som ett varmtempererat klimat.
– Det är en enorm ökning. Vi meteorologer hade reagerat om det hade varit 0,1-0,2 graders ökning men 1,5 grader är så mycket att vi faktiskt byter klimatzon, säger Cecilia Johansson, lektor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Ökningen i sig förvånar inte Johansson, som pekar på att klimatmodellerna förutspått den – utan det är snarare hur mycket temperaturen ökat som är uppseendeväckande.
En annan aspekt Johansson reagerat på är att torrperioder under juli månad blivit allt vanligare, något hon menar att jordbruket kommer behöva anpassa sig efter.
– I och med att torrperioderna på sommaren blir allt vanligare behöver bönder ha koll på vilka grödor som kan planteras. Nu för tiden regnar det mindre i juli än i augusti och juni, och då kan man även behöva fundera över behovet av stödbevattning.
Även kommunen såväl som privatpersoner behöver ha en plan för hur stadens vatten ska användas och – möjligtvis än viktigare – återanvändas, säger Johansson.
– Man måste ha en plan både storskaligt och småskaligt. Det handlar om allt ifrån hur vatten i dammar ska brukas till att ha vattentankar i trädgården som samlar upp regnvatten.
Genomsnittstemperaturen i Uppsala har ökat med 1,5 grader de senaste 30 åren.
En annan aspekt man behöver ta med i beräkningen är risken för översvämningar. Det är kombinationen av fuktigare luft som leder till mer regn och torr mark som har svårt att absorbera stora mängder nederbörd, som utgör risken.
– Man kan behöva hålla koll på att dagvattenbrunnarna är öppna under sommaren. Mycket av översvämningarna som vi såg 2018 (då Resecentrum svämmade över, reds. anm.) hade kunnat undvikas om man hade rensat dagvattenbrunnarna.
Därutöver innebär ett varmare klimat att växtlighets- och djurlivskartan kan komma att ritas om och att arter som inte tidigare setts eller varit ovanliga inslag i Uppsala nu kan komma att öka.
– Exempelvis ekar, ett typiskt varmtempererat trädslag, och även vissa skadeinsekter som tidigare inte överlevt vintern kan öka.