Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Zürich universitet i Schweiz i en unik studie av halsbandsflugsnappare, som publiceras i vetenskapstidskriften Nature Ecology & Evolution.
– Även om vi ännu inte känner till de exakta mekanismerna, finns ett starkt stöd för att denna dramatiska omsvängning återspeglar en underliggande snabb evolutionär anpassning hos denna fågelart till förändringar i klimatet, säger professor Lars Gustafsson vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet.
Sedan början av 1980-talet har han och hans forskarkolleger följt halsbandsflugsnappare på deras häckningsplatser på södra Gotland, med totalkoll på vilka honor som fått ungar med vilka hanar, generation efter generation.
Ett tidigt fynd var att storleken på hanarnas vita pannfläck fungerar som en signal till andra konkurrerande hanar och när honorna väljer partner. Ju större pannfläck, desto mer attraktiv var hanen och desto större var hans chans att få ungar som kunde föra anlaget för pannfläck och resten av hans gener vidare.
– Pannfläcken fungerar som ett slags konditions- och hälsoindikator. Hanar med större pannfläck hade till exempel bättre immunförsvar och färre farliga blodparasiter än hanar med små fläckar, säger Lars Gustafsson.
Allt detta förändrades mot slutet av 1990-talet och numera är det tvärtom halsbandsflugsnappare med små pannfläckar som har högst överlevnad och störst häckningsframgångr. En följd av att deras chanser att få ungar och sprida sina gener har ökat är att hanarnas pannfläck i dag är i genomsnitt 10 procent mindre än i början av 1980-talet.
– Vi ser ett nära samband mellan dessa förändringar och stigande temperaturer på häckningsplatserna. I dag är medeltemperaturen under våren på södra Gotland 1,5 grader högre än när studien startade. Med fortsatt varmare klimat kan vi kanske förvänta oss ytterligare minskningar av pannfläckarnas storlek, säger Lars Gustafsson.
Hur och varför klimatförändringar inom loppet av bara några årtionden har förändrat en stor pannfläck från en positiv till en direkt negativ signal är fortfarande en gåta.
– Detta är något som vi kommer att undersöka brett i kommande studier. Klimatet kan tänkas direkt påverka så kallade genotyper olika, men också ha indirekta effekter relaterade till förekomst av virus och parasiter. En minskning av antalet individer inom häckningsområdet kan också ha betydelse, säger Lars Gustafsson.
Fotnot: Mer om studien kan läsas på http://nature.com/articles/doi:10.1038/s41559-016-0039