Den beräkningen gör forskare från Uppsala universitet i samarbete med kolleger i flera länder i en studie som publiceras i tidskriften Nature Climate Change. Studien är den första i sitt slag.
– Klimatförändringarnas påverkan på sjöarnas istäcken globalt har varit ett till stor del förbisett forskningsområde. Våra resultat bör vara ytterligare en larmklocka om nödvändigheten av att bromsa den globala uppvärmningen för att skydda viktiga ekosystem och vårt eget vinterkulturarv, säger Gesa Weyhenmeyer, professor i akvatisk biogeokemi vid Uppsala universitet.
Beräkningarna bygger på en prognosmodell som forskarna har tagit fram utifrån detaljerade uppgifter om hur istäcken, lufttemperaturer och en rad andra faktorer varierat vid över 500 sjöar på norra halvklotet sedan 1970. En av dessa sjöar är Upplands tredje största sjö Erken, vid vilken Uppsala universitets har ett laboratorium.
Enligt forskarnas beräkningar är de tidigare pålitligt återkommande vinteristäckena redan på väg att försvinna i nära 15 000 sjöar i Europa, Nordamerika och Asien. Vid en ökning av medeltemperaturen med två grader kommer drygt 35 000 sjöar att bli permanent isfria och om den globala uppvärmningen når åtta grader stiger antalet helt isfria sjöar till över 230 000.
– Här i Sverige blir effekterna på istäckena inte så stora vid en temperaturökning på två grader, men om uppvärmningen fortsätter till över tre grader kommer tusentals sjöar att bli permanent isfria också här. Erken är en av dem, liksom de flesta andra uppländska sjöarna med ett medeldjup på mer än tre meter, säger Gesa Weyhenmeyer.
Mellan 394 och 656 miljoner människor bor i områden på norra halvklotet som enligt forskarna kommer att beröras om och när sjöar permanent förlorar sina istäcken vid temperaturökningar på två respektive åtta grader.
Att sjöar blir permanent isfria kommer att få långt större följdverkningar än att populära och för vår kulturella identitet viktiga vinteraktiviteter som pimpelfiske och att åka långfärdsskridskor blir omöjliga.
– I en del glest befolkade områden i Kanada, Alaska och Ryssland till exempel är transporter över isarna vintertid och vinterisfiske helt avgörande för människornas försörjning, säger Gesa Weyhenmeyer.
Också hela ekosystem kommer att påverkas när sjöarna inte längre fryser om vintern.
– Mest påtagligt blir att tillväxten av alger i sjöarna ökar när växtsäsongen förlängs. Förlorade istäcken ökar transporten av närsalter och löst organiskt kol till sjöarna, vilket kan bli ett problem när råvatten från sjöar ska renas till dricksvatten. Även så kallade kallvattenfiskar som till exempel röding minskar sin population. Det är redan påtagligt i Sveriges näst största sjö Vättern som nuförtiden sällan fryser på vintern, säger Gesa Weyhenmeyer.
Fotnot: Den vetenskapliga artikeln i Nature Climate Change kan läsas här.