Den 1 juli 2018 kom en lag som påverkar alla som kör på bensin och diesel i Sverige. När de cirka 150 000 fossildrivna bilarna i Uppsala län tankas kommer bränslet med tiden att innehålla en ökande andel biologiska drivmedel.
På så sätt ska vägtrafiken släppa ut allt mindre mängder växthusgaser.
Det funkar så här: Biobränslen produceras av exempelvis raps, skogsavfall eller annat biologiskt material som suger upp koldioxid ur luften när det växer.
När biodrivmedlet förbränns i bilmotorn bildas visserligen koldioxid som åker ut genom avgasröret. Men i och med att bränslet redan sugit upp koldioxid ur luften blir det inget nettotillskott till atmosfären.
Den nya lagen tvingar bränsleleverantörerna att steg för steg krympa andelen fossila bränslen och istället blanda i mer biobränslen.
Inledningsvis är förändringen blygsam. Mellan 2018 och 2020 ska de koldioxidutsläpp som kommer från fossil bensin och diesel minska med endast ett par procentenheter genom den nya bränslemixen.
I och med att det rör sig om så stora bränslevolymer ger varje procents förändring märkbart resultat. Under 2018 hann lagen bara vara i kraft i sju månader men krympte ändå de fossila koldioxidutsläppen i Sverige med 2,1 miljoner ton.
Det motsvarar utsläppen från 210 000 personer, det vill säga nästan hela Uppsalas befolkning.
Siffrorna från 2021 och framåt är ännu inte spikade. Men om ett förslag från Energimyndigheten går igenom kommer de fossila utsläppen på sikt att pressas tillbaka ordentligt. Om ett decennium, år 2029, föreslås den utsläppsandel som härrör från biobränslen att uppgå till 25 procent i bensin och 56 procent i diesel.
De bränsleleverantörer som inte uppfyller kraven riskerar straffavgifter och det kommer att kosta mer att strunta i lagen än att blanda i biobränslen.
Många undrar säkert om bilmotorerna klarar de nya bränsleblandningarna eller om motorerna måste byggas om. Enligt Jenny Näslund vid Energimyndigheten kommer bilisterna att kunna köra sina bensin- och dieselbilar som vanligt.
Mattias Goldmann är vd på tankesmedjan Fores där han till stor del arbetar med klimatfrågor. Han ser lagen om inblandning av biobränslen som ett värdefullt verktyg.
– Det innebär en långsiktig och storskalig förändring. Bensinupproret visar att många människor inte har råd att skaffa elbil. Då är det här ett bra instrument för minskad klimatpåverkan.
Mattias Goldmann konstaterar att även bilister som inte engagerar sig i klimatfrågan kommer att bidra till mindre utsläpp av växthusgaser i och med den ökande andelen biodrivmedel när de fyller tanken.
– Det finns de som frågar sig varför vi i Sverige ska göra så mycket för klimatet. Men en del av dem kanske blir mer positiva i och med att det skapas jobb i Sverige inom lantbruket och skogsnäringen när biomassan framställs.
En avgörande fråga är om det går att få fram tillräckliga mängder skogsavfall och annan biomassa för att tillverka bränslet. Enligt Energimyndigheten kan Sverige producera energi från biomassa motsvarande 16 TWh (terawattimmar) per år, inräknat redan inplanerade satsningar. Men behovet beräknas till 50 TWh år 2030 om klimatmålen ska kunna uppnås.
Preem, Sveriges största producent av biodiesel, tror att behovet går att täcka, men att det inledningsvis krävs import av råvaror. Det uppger Preems presschef Ludwig Kollberg.
Hur går det med bränslepriserna för bilisterna?
– Priserna kommer troligtvis att öka successivt med inblandningen av förnybart, uppger Ludwig Kollberg.
Han påpekar att priserna kan sänkas genom lägre skatter, något som skedde då lagen infördes.
Modellen med inblandning av biobränslen ska även införas för flygresor, enligt ett förslag som en statlig utredning presenterade i vintras. Den andel av flygets koldioxidutsläpp som kommer från biodrivmedel ska vara 30 procent år 2030, enligt förslaget.
Regeringens mål är att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030. Övergången till biodrivmedel är ett av inslagen för att närma sig målet.