Från hela landet är mer än 15 000 elever anmälda till Höstförsöket, där eleverna ska hålla koll på och rapportera in när lövträden blir höstlövsfärgade i deras hemtrakter. Utifrån skolelevernas observationer kommer forskarna sedan att kunna studera hur olika arter skiljer sig åt och även hur detta varierar mellan olika delar av landet.
– Eleverna gör en avgörande insats. Som forskare kan vi titta på hela landet från en satellit och se hur färgerna ändras på marken, men vi har ingen chans att se enskilda träd och därmed kan vi inte heller förstå hur olika arter påverkas i olika delar av landet, säger forskaren Kjell Bolmgren vid SLU i Uppsala som leder Höstförsöket.
Tack vare framför allt rapporter från allmänheten är en hel del är känt om hur ett varmare klimat påverkar olika vårtecken, till exempel att tusilago och blåsippa kommer ungefär två veckor tidigare i dag än för 100 år sedan.
– Däremot är det frustrerande att se hur dåliga vi är på att förstå höstlövsfaserna. Tumregeln är att träden inleder sin höstlövsfas när dagarna blir kortare, men när vi tittar på hur höstfaserna skiljer sig från ett år till ett annat räcker inte detta som förklaring, säger Kjell Bolmgren.
Eftersom vi vet så litet om hösten är det enligt honom på sätt och vis viktigare att få in observationer av hösttecken än om vårtecken.
– Vi behöver veta när växtsäsongen slutar lika mycket som när den börjar för att förstå hur klimatförändringar påverkar skogens tillväxt, utbytet av växthusgaser mellan växterna och atmosfären, och samspelet mellan olika arter i naturen, säger han.