Så här skriver polispatrullen i sin rapport från olyckan 6 augusti: "Efter att ha varit på plats på arbetsplatsen är min bedömning att det råder stora brister i säkerheten samt arbetsmiljön. Personalen jobbade på höga höjder utan någon form av säkerhetsutrustning så som säkerhetslinor, selar m.m. Jag kunde inte se några skyltar uppsatta som varnade för att rivningsarbete pågick och inte heller några avspärrningar inne på området."
Brottsrubriceringen är vid den här tidpunkten vållande till kroppsskada.
Längre ner i rapporten finns uppgifter om att stora ledningsrör kapas och faller ner på marken. Personalen jobbar utan hjälmar, utan räcken på taket. Sex meter upp finns stora mängder rivmaterial och annan bråte.
Det var företaget RLS Gävle AB som utförde arbetet där mannen föll ner. I avtalet mellan företaget och Karlholm utveckling står att "uppdraget omfattar demontering av maskinutrustning i före detta pannhuset på Karlits gamla område". Villkoren för jobbet var att följa lagstiftningen gällande arbetsmiljö, och ta hänsyn till föreskrifter och regler "för hantering av vissa ämnen". Farligt avfall som asbest ska förvaras på särskilt sätt.
Men att som byggarbetsmiljösamordnare eller byggherre flytta över arbetsmiljöansvaret på det här sättet går inte, enligt gällande lagstiftning.
12 augusti åker en arbetsmiljöinspektör oanmäld ut och går igenom olycksplatsen. Han hittar inga allvarliga brister som det finns anledning att ha synpunkter på. Arbetsmiljöinspektören har inte fått – eller tagit reda på – innehållet i polisrapporten innan olycksplatsen vid Karlholmsbruk ska synas.
Anders Högberg, entreprenör, och Peter Bergström, miljösamordnare för exploateringsområdet, skjuter samma dag som olyckan inträffar ifrån sig ansvaret för rivningsarbetet och pekar i stället på RLS Gävle AB. Enligt Peter Bergström ska den skadade jobba där.
Arbetsmiljöverket ställer i utredningen av olyckan frågor till företaget Karlholms strand, och Anders Högberg, om ansvaret för byggarbetsmiljösamordningen. Vem som har det och vem som är utsedd att ha det under projektering- och utförandefasen.
Anders Högberg bestrider muntligen och i mail att det handlar om en byggarbetsplats, trots att flera bygglov och rivningslov skickats in till Tierps kommun från Karlholm utveckling KB.
"Karlholm kommer om detaljplan godkännes att bli en arbetsplats tidigast under sommaren 2016", skriver han i ett mail till Arbetsmiljöverket.
Frågorna om vem som är ansvarig som byggarbetsmiljösamordnare, med långtgående ansvar för arbetsmiljön, blir hängande i luften. Sen kommer ett mail från arbetsmiljöinspektören som utredde olyckan:
"Vad jag förstår så skulle RLS Gävle AB hämta utrustning/skrot och då är inte arbetet att betrakta som ett bygg- och anläggningsarbete."
Om man läser kontraket mellan RLS Gävle AB och Karlholms KB skulle den hämtning som arbetsmiljöinspektören hänvisar till pågå i 365 dagar (senare korrigerad till 200 dagar). Med tanke på hur polisen beskrev hur det såg ut på olycksplatsen känns det som en både farlig och komplicerad arbetsuppgift att hämta skrot och utrustning på sex meters höjd.
I en tjänsteanteckning från Arbetsmiljöverket daterad 10 oktober 2016 står det att polis och åklagare lagt ner ärendet på grund av att det inte fanns något "anställningsförfarande".
Även Arbetsmiljöverket avslutar ärendet med orden att "bevislägen är bristfällig".
Vad hände då med mannen som föll från taket? Han fick frakturer i bäckenet, höften, axlar, ena handen och lider dessutom av nervskador.
– Jag har 30 procent kvar av min kropp, säger han när UNT ringer upp.
Vem tycker du bär ansvaret för olyckan?
– Ägaren. Det fanns ingen säkerhet.
Fotnot: UNT hade förstås velat ställa frågor till företrädare för Karlholms strand-projektet om olyckan, ansvar och asbesthantering. Vi har försökt att få kontakt både på telefon och e-post. Dock utan resultat