Reningsverken en tillgång i brist på ryskt konstgödsel

Brist på konstgödsel från Ryssland kan leda till matbrist och i värsta fall ransonering om krisen fortsätter. Matforskaren Richard Tellström menar att det kan bli återgång till bröd- och grötkost.

Richard Tellström är mathistoriker och bor i Funbo utanför Uppsala. Han ser att krisen med Ryssland och Ukraina kan leda till konstgödselbrist och så småningom matbrist.

Richard Tellström är mathistoriker och bor i Funbo utanför Uppsala. Han ser att krisen med Ryssland och Ukraina kan leda till konstgödselbrist och så småningom matbrist.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Jordbruk2022-03-15 12:07

Ryssland är en stor exportör av konstgödsel till uppländskt jordbruk. Med importstopp från Ryssland kan gödsel bli en bristvara. Eftersom skördarna är helt beroende av konstgödsel kan det leda till att de minskar betydligt till hösten. 

Richard Tellström som är mathistoriker och bor i Funbo utanför Uppsala ser att det kan leda till att jordbruket måste gå tillbaka till hur det fungerat tidigare, ett ekologiskt jordbruk i ordets ursprungliga form. 

– Uppland är ett stort jordbrukslandskap och kan vi inte importera gödsel kommer vi att behöva ta till vara gödsel från kor och hästar. Det kan också bli aktuellt att ta gödsel från reningsverk, alltså vi får ta vårt eget kiss och bajs och gödsla med, vilket skulle kräva lagändringar. 

Det ekologiska jordbruket ger inte lika stora skördar och då kommer spannmål inte kunna att användas som djurfoder eftersom det är ett för kostsamt sätt att få fram mat. I stället måste spannmålet ätas av oss människor. Vi kommer att få gå tillbaka till en kost vi haft tidigare i historien på öl, bröd och gröt.

– Kosthållning i kristid är inte LCHF, utan vi kommer att få en kost med låg fetthalt och hög kolhydrathalt, och det är ju också den bästa för klimatet, säger Richard Tellström. 

I värsta fall kan de dåliga skördarna leda till matbrist och ransonering, på samma sätt som under andra världskriget. 

Richard Tellström vill också avråda från att äta "enligt säsong", både för att vi ska klara en period med mindre mat och för klimatets skull. Istället ska vi äta "säsongsförskjutet", det vill säga att vi tillagar maten så att den kan sparas genom att torka, lägga in, göra sylt etcetera.

– När klimatsmart mat skulle göras attraktiv kom detta förljugna med att äta enligt säsong. Statistikkurvor från Jordbruksverket visar att det i mitten på 1980-talet blev trendigt att äta färsk frukt och grönt. Sedan dess importerar vi mycket mer färsk mat som vi inte kan få färsk på grund av vår korta odlingssäsong på bara fyra månader. 

– Om vi bara skulle äta enligt säsong skulle vi tvingas äta kilovis med äpplen i augusti och sedan ha svårt att hitta någon mat alls under vintern. 

Säsongsförskjuten mat behöver inte vara sämre än färska råvaror. Vin, ost, lufttorkad skinka och oliver är exempel på den här typen av mat. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!