"Som jude har jag en speciell relation"

Hans judiska arv och ett livsångt engagemang för mänskliga rättigheter har fått Gabor Tiroler från Uppsala att engagera sig för det palestinska folkets situation. Nyligen deltog han i Ship to Gazas försök att föra in humanitär hjälp till Gaza.

Privat utövar Gabor Tiroler yoga dagligen och har varit otaliga gånger i Indien.  Ett tag tänkte han bosätta sig där.

Privat utövar Gabor Tiroler yoga dagligen och har varit otaliga gånger i Indien. Ett tag tänkte han bosätta sig där.

Foto: Felicia Andreasson

Jönköping2018-09-02 10:00

Det störtregnar och blixtarna flimrar mellan husen i Ulleråker. Gabor Tiroler bjuder på nyskördade äpplen som mognat på balkongen. Han är 71 år och har länge varit engagerad i det palestinska folkets öde. Beslutet att försöka bryta Israels bockad av Gazaremsan genom att segla med Ship to Gaza är en del av engagemanget. Båten hade sjukvårdsutrustning i lasten som skulle överlämnas till palestinierna.

– Jag har försökt komma med förr. Nu fick jag chansen. Jag ville göra något konkret, säger han.

Gabor Tiroler är själv jude, men mycket kritisk till Israels politik mot palestinierna på västbanken och i Gaza.

– Jag för egentligen en kamp för mänskliga rättigheter och mitt engagemang gäller alla folk som lever under förtryck. Men som jude har jag speciell kunskap och en speciell relation till den här konflikten. Därför är jag engagerad och därför deltog jag i Ship to Gaza, säger han.

Han föddes i Ungern 1948 och kom till Sverige som åttaåring. Föräldrarna flydde under Ungernupproret 1956 när det slogs ner.

– Mina föräldrar hade hoppats på och verkat för ett demokratiskt och jämlikt samhälle, men de var besvikna på en socialism som hade spårat ur. De valde Sverige för landets historia av jämlikhet och social rättvisa. Det beslutet är jag glad och tacksam för, säger han.

Familjen ville in i det svenska samhället så integrationen gick snabbt. Gabors mamma, som var sjuksköterska, skolade om sig till språklärare, pappan fortsatte att jobba som läkare.

– Vi bodde utanför Jönköping i Småland i många år.

Det var då, när han var 13 och brodern Zoltan 9 år, som föräldrarna började berätta om nazismen och dödslägret Auschwitz. Föräldrarna hade deporterats dit av tyskarna 1944 men överlevt och befriats när ryska Röda armén intog lägret i krigets slutskede.

– Jag hade anat sedan långt tidigare att min far och mor hade varit med om något hemskt. Deras berättelser var fruktansvärda. Det var så svårbegripligt för mig och min bror att människor kan vara så grymma. Men jag kom till insikt om vad rasism är och vad den kan leda till och jag och min bror lovade att kämpa mot rasism och förtryck, säger Gabor Tiroler.

Den 18 augusti i år klev han ombord på segelbåten Falestine i Palermo på Sicilien för att delta i Ship to Gazas försök att bryta Israels blockad av Gaza. På Gabors båt var de fyra män, den äldsta 81 år gammal men van seglare, och den ingick i en konvoj med ytterligare tre båtar.

– Men vi fick hårt väder och riggen gick sönder andra dygnet så vi fick lov att avbryta färden och söka nödhamn på den grekiska kusten, berättar han.

Först verkade det som om man skulle kunna laga båten, men på tredje dagen belades den med seglingsförbud.

– Varför vet vi inte riktigt - kanske ville någon stoppa oss redan där, säger han.

Inte heller de övriga båtarna i konvojen kom fram. De bordades på internationellt vatten av israelska kustbevakningen som tog dem i beslag. Besättning och aktivister deporterades, som vid Ship to Gazas tidigare försök att nå Gaza.

I Gaza styr det muslimska partiet Hamas. Partiet är stämplat som en terrororganisation av både FN och EU och har haft som uttalat mål att utplåna Israel.

Innebär inte en så här resa ett indirekt stöd för Hamas?

– Man kan naturligtvis se det på det sättet. Israel å sin sida erkänner inte det Palestina som FN har definierat som ett eget land. Vårt mål är att hjälpa Gazas civilbefolkning, inte Hamas. Det vi ville var att bryta blockaden, som kväver Gaza, och lämna över sjukvårdsmaterial som vi samlat pengar till i över ett år. Palestinierna måste själva bestämma vilka ledare de ska ha och hur deras framtid ska se ut. Det är inte vår sak.

Men vad anser du om Hamas?

– Dem vet jag inte så mycket om, men självklart tar jag avstånd från terrorism; det är helt grundläggande. Att döda och lemlästa oskyldiga civila som politisk metod är omoraliskt och idiotiskt, men det är det som Israel också gjort sedan sin tillblivelse och i en mycket större skala.

Hur ser du på Israel som stat, ska den inte kunna försvaras?

– Jag är inte emot Israel som land - bara Sionismens idé om att Israel ska vara till för judar enbart. Min resa med Ship to Gaza var ett uttryck för indignation över att Israel har tillåtits fortsätta med sitt förtryck och sina övergrepp på palestinier i sjuttio år, säger han.

Det judiska arvet har aldrig varit särskilt framträdande i Gabor Tirolers egen familj.

– Vi har egentligen aldrig varit religiösa och vi odlade inte judiska traditioner. Jag tror på Gud men tillhör ingen kyrka, säger han.

Gabor Tiroler gick tidigt med i den svenska anti-apartheidrörelsen, inspirerad av personer som Sara Lidman och Per Wästberg, och var med och startade bojkotten mot apartheidregimen i Sydafrika.

År 1967, när han var 19 år, utkämpade Israel sexdagarskriget mot arabstaterna omkring.

– Jag fick en impuls att åka ned som frivillig för att hjälpa till att försvara Israel, inte med vapen utan civilt. Jag tog mig till en kibbutz och blev adopterad av en ungersk familj. Det var tanken om jämlikhet och praktisk socialism som lockade mig. Jag hade bestämt mig för att bosätta mig i Israel.

Efter ett tag upptäckte han att rasism också fanns där. Den var riktad mot de palestinierna som jobbade som daglönare på kibbutzen.

– De levde i en isolerad grupp som ingen egentligen tog någon notis om. När kibbutzens innevånare pratade om dem så var det ofta med förakt och i nedlåtande ordalag. Man tyckte att de var dumma, lata, smutsiga och obildade. I mina öron var det rasism på samma sätt som den vita överklassens attityd mot afrikanerna i Sydafrika, säger Gabor Tiroler.

Det kunde han inte vara med på så han lämnade Israel och reste hem till Sverige och påbörjade en utbildning till sjukgymnast.

Gabor Tirolers far hade hoppats att han skulle bli läkare men Gabor föredrog att specialisera sig på rehabilitering av personer med funktionshinder. Efter tre års arbete i Jämtland jobbade han fem år i det krigsdrabbade Moçambique. Sedan på Enheten för internationell barnhälsovård i Uppsala som var delaktig i det svenska hälsobiståndet. Det gav honom en rad internationella uppdrag, bland annat för WHO:s räkning. Han var också med i Sida:s projekt att rehabilitera skadade palestinska ungdomar på Västbanken.

Gabor Tiroler har inte besökt Israel sedan 1973 men har både släkt och några vänner där. Vissa hatar honom för hans engagemang och vill inte ha någon kontakt. Andra accepterar att han har en annan åsikt.

Han har själv inte råkat ut för några påhopp i Sverige för att han är jude förutom att han för tio år sedan hamnade på en lista över misshagliga personer som en nynazist satt ihop.

– Där var både judar, kommunister och andra på listan. Nazisten blev dömd till fängelse.

Hur ser du på utvecklingen i Sverige?

– Det jag oroar mig för är att ojämlikheten i samhället ökar lavinartat och att rasismen växer med en del politikers och medias hjälp.

Hur ska Israel skapa fred med sina grannar, anser du?

– Jag tror att Israel måste bli en stat för alla dess innevånare där alla kulturer respekteras precis som här i Sverige. Jag har ju samma rättigheter som svenskar fast jag är jude och min familj har kommit hit från Ungern, säger Gabor Tiroler.

Min söndag. Personligt

Morgon

Jag brukar vakna vardag som söndag före de flesta vid fem – halv sex för att hinna med några yogaövningar och meditation. Min dotter, svärson och jag har ett gemensamt hem. Det är ett stort privilegium för mig.

Dag

Jag är vegetarian men äter ibland fisk och efter lunch gör jag en tjugo minuters siesta, sällan mera. Jag sitter eller står framfår datorn åtskilliga timmar varje dag med e-posten och utvalda, analyserande nyhetsartiklar, som ett par vänner regelbundet vidarebefordrar till mig.

Kväll

Någon form av motion och rörelse behöver jag varje dag och jag cyklar mycket i Uppsala. Med dottern, som är läkare, talar jag mycket ofta om arbetet vården. Med svärsonen diskuterar jag om Kuba.

GABOR TIROLER

Ålder: 71 år.

Gör: Bor halva året i Sverige och halva i Indien.

Bor: I stadsdelen Ulleråker i Uppsala.

Familj: Dotter, svärson och bror.

Intressen: Andlig sökare, med i Self-Realization Fellowship som lär ut yoga och meditation. Medlem i Proustsällskapet och Sara Lidmansällskapet.

Engageras av: Hotet av kärnvapenkrig mellan Nato och Ryssland och alla slags orättvisor.

På nattduksbordet: Marcel Proust ”På spaning efter den tid som flytt” på franska, som jag läst och lyssnat på som talbok åtskilliga gånger.

Bästa minne: Fullt av goda minnen; svårt att välja. Möten med Kärleken och glimtar av Det gudomliga.

Motto: Från min far - Ut Desint Vires, Tamen Est Laudanda Voluntas - vilket jag översatt till, Även om kraften inte räckte till är det den goda viljan som räknas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om