Gunnar Rundgren riktar främst sin kritik mot att myndigheterna inte har kunnat få ordning på det it-system som krävs för att kunna hantera utbetalningarna av EU-stöd ordentligt.
Gunnar Rundgren läser högt från pappren som ligger på köksbordet framför honom. Han har skratt i rösten – så absurd tycker han att hanteringen av hans ansökan är. Och det är onekligen en riktigt snurrig historia.
Det hela började 2015 när han sökte om så kallad ersättning för omställning till ekologisk produktion. Först fyra år senare, i maj 2019, fattades ett beslut som avslog ansökan. Men det kom inte till hans kännedom förrän i februari i år, när länsstyrelsen meddelade beslutet. Då dessutom med en felaktig beslutsmotivering.
Parallellt har han också ansökt om pengar för 2017. Men på grund av att en gammal ansökan, som han själv har dragit tillbaka, fortfarande ligger och spökar i systemet kan inte heller det avgöras.
– Det är hemskt att det är så taffligt och så många förseningar. Det är oerhört amatörmässigt skött, säger Gunnar Rundgren, som är kritisk till det bristande systemet snarare än avslaget i sig eller någon enskild handläggare.
Gunnar Rundgren och sambon Ann-Helen Meyer von Bremen köpte gården utanför Järlåsa för sex år sedan. Där föder de upp nötkreatur i liten skala och odlar både grönsaker och frukt.
Jordbruket är inte deras huvudsakliga försörjning och ansökningarna rör små summor. Det är därför mer av princip som Gunnar Rundgren nu har JO-anmält ärendet.
– Det ligger på myndigheter och politiker att se till att den här parodin slutar, säger han.
När Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen tog över Sunnansjö var stora delar igenväxta. Sedan dess har korna sett till att öppna upp landskapet igen.
Och för många lantbrukare kan försenade utbetalningar ställa till stora problem. Det berättar Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på intresseorganisationen LRF.
– Tittar man på nettoinkomsterna så är EU-ersättningarna lika stora som det överskott som lantbrukarna totalt sett brukar få varje år. Det är därför det här blir så kritiskt, säger han.
Både Jordbruksverket och länsstyrelserna har hand om utbetalningarna, men det är Jordbruksverket som står för det it-system som under flera år har dragits med stora brister. Sedan 2019 är utbetalningarna ikapp, men det finns fortfarande gamla ansökningar som släpar efter.
Att det har tagit så lång tid beror på att systemet behöver vara väldigt komplicerat. Det säger Patrik Alenfelt, chef för jordbrukarstödssektionen på Jordbruksverket.
– Jag förstår att man använder ordet taffligt om man tittar på det här utifrån. Men jag som sitter mitt i det här vet att det är ett väldigt omfattande system. Det är inte så att vi inte har satsat allt – det har vi verkligen gjort. Men vi har ändå inte nått längre än så här och det känns inte bra.
Korna får beta på en bit mark i taget, för att de ska hålla landskapet öppet.
När det kommer till just Gunnar Rundgrens ärende har det så att säga fastnat i systemet. Eftersom han har gjort korrigeringar i ansökan behöver den hanteras på ett särskilt sätt, men rätt funktion saknas.
– Vi har inte kunnat göra alla moment i handläggningen. Det är klart att ett ärende inte ska vara öppet såhär länge utan man ska kunna förvänta sig att få ett beslut tidigare, säger Kristina Jansson, chef för landsbygdsavdelningen på länsstyrelsen.
När myndigheternas sjabbel försenar utbetalningarna borde lantbrukarna få ränta på pengarna, menar LRF som nu driver den frågan rättsligt. Något som också Gunnar Rundgren tycker vore rimligt.
– Jag tror inte att det finns någon annan yrkeskategori som skulle acceptera att bli behandlade såhär. Det är ett under att det inte körs gödselspridare på Sveavägen, säger han.
Den långsamma hanteringen av ansökningar om jordbruksstöd är oacceptabel, menar Gunnar Rundgren. Det är det han kritiserar, inte själva avslaget på ansökan.