Metoo har förändrat arbetslivet

Den arbetsgivare som inte satsar på jämställdhet kommer att gå miste om de vassaste talangerna. Efter #metoo har ribban höjts. Unga personer som söker jobb ställer nya krav.

Madeleine Sultán Sjöqvist har gjort en undersökning om hur anställda ser på vikten av jämställdhet på sin arbetsplats.

Madeleine Sultán Sjöqvist har gjort en undersökning om hur anställda ser på vikten av jämställdhet på sin arbetsplats.

Foto: Fredrik Swartling

Jämställdhet2018-12-23 07:00

Det konstaterar Uppsalabon Madeleine Sultán Sjöqvist som står bakom undersökningen Equality Sweden 2018, ihop med Rasmussen analys.

– Den yngre generationen, som satsat på lång utbildning och vill göra sig en karriär, accepterar inte en arbetsplats där det råder en tystnadskultur eller en snedrekrytering som gynnar manliga sökande. De kräver att jämställdhetsdiskussionen hålls levande, säger Madeleine Sultán Sjöqvist, egenföretagare och doktor i sociologi – specialiserad på jämställdhet och religion.

Under hösten 2018 lät hon göra rapporten Equality Sweden 2018 i kölvattnet efter #metoo.

– Metoo blottade plågsamt, uppenbara brister i arbetslivet och visade på vidden av sexuella trakasserier och att de förekom i alla branscher. I och med metoo bröts en seglivad tystnadskultur.

Enligt Madeleine Sultán Sjöqvist har #metoo förändrat arbetsmarknaden. Hon betonar att de arbetsgivare som inte har kunskap om vad som krävs för att skapa jämställda organisationer – både numerär jämställdhet och jämställd kultur – inte heller kommer kunna attrahera unga talanger. Istället riskerar de att förlora både konkurrenskraft och marknadsandelar.

– Det är viktigt att en arbetsgivare har koll på sin arbetsmiljö. En arbetsplats kan bestå av 50 procent kvinnor och 50 procent män men ändå ha en kultur som missgynnar kvinnor eller som är sexistisk, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.

Rapporten visar att sju av tio förvärvsarbetande anser att det finns problem eller stora problem med jämställdheten på den svenska arbetsmarknaden. Enligt både män och kvinnor är lönen det största problemet. Värst är löneskillnaderna mellan kvinnor och män, och därefter kommer frågan om att kvinnodominerade branscher är lågavlönade.

Kvinnors huvudansvar för barn och hem vilket leder till dubbel börda, anser kvinnor vara ett stort problem medan männen ser det som mindre viktigt.

– En del män vill nog inte se problemet. De kanske köper blöjor och långkalsonger till barnen och upplever att arbetsfördelningen är jämställd. Då placerar de hellre problemet någonstans utanför sin egen sfär, och ser det som något de inte kan påverka, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.

Till exempel betonar män i högre utsträckning än kvinnor att jämställdhetsivrarna har gått för långt. Och fler män än kvinnor anser att män diskrimineras och att politiken lägger sig i arbetsmarknadsfrågor och hindrar män och kvinnor att jobba med det som lämpar sig bäst.

Sexuella kränkningar och diskriminering ses av både män och kvinnor som ett allvarligt problem.

– Välutbildade kvinnor i höga positioner blir mer utsatta för sexuella trakasserier än genomsnittskvinnan. Det är kanske inte förvånande; det är just de kvinnorna som ses som de största hindren för männens karriärer. Sexuella trakasserier är ett vapen för att hålla dem tillbaka, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.

Fler män än kvinnor anser att de ojämställda kulturerna på arbetsplatserna kommer att gå över av sig själv. Kvinnorna tror inte att de kommer att gå över utan bara byta form och arena.

Vad är dina råd till arbetsgivaren som vill skapa en jämställd arbetsmiljö?

– Det viktigaste är att arbetsgivaren, ledningsgruppen och vd tar frågan på allvar. Det duger inte att lägga ansvaret på HR-avdelningen eller ta in en ung, engagerad kvinna, då får frågan inte tillräcklig legitimitet. Policydokumenten måste vara på plats och jämställdhetsdiskussionen hållas vid liv.

Equality Sweden 2018

Rapporten handlar om förvärvsarbetandes uppfattning om jämställdhet i arbetslivet och tar till exempel upp hur problemen förklaras, men också vad som skapar en jämställd arbetsmiljö och vilket ledarskap som krävs för att nå dit.

813 förvärvsarbetande personer, i åldrarna 18-65 år, spridda över hela landet och från olika branscher, har svarat på frågorna.

52 procent var kvinnor och 48 procent män.

42 procent har som högst grundskole- eller gymnasieutbildning.

17 procent har en högskoleutbildning upp till tre år.

30 procent har en högskoleutbildning längre än tre år.

2 procent har doktorsutbildning.

Källa: Equality Sweden 2018

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!