Statistik som ger koll på viltstammen

Avskjutningen av vildsvin i länet ökar inte i den takt som förväntats, enligt den senaste statistiken.

Tillbaka. Rådjursstammen har återhämtat sig något men avskjutningen är fortsatt låg.

Tillbaka. Rådjursstammen har återhämtat sig något men avskjutningen är fortsatt låg.

Foto: Christer Gustavsson

Jakt2018-01-05 12:00

I den årliga viltrapporteringen som görs i länen kan man följa viltstammarnas utveckling. Det är jaktvårdskretsarnas avskjutning av jaktbart vilt som ligger till grund för statistiken som Svenska Jägareförbundet tagit fram sedan 1939.

– Man kan säga att det ingår i det allmänna uppdraget vi har för staten. Genom avskjutningen kan man i viss mån följa utvecklingen av viltstammarna. Det är en av många viktiga uppgifter för att se hur naturen mår, säger Stefan Holm, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet i Uppsala län.

I den rapport som kom strax före årsskiftet märks en ökad avskjutning av framför allt vildsvin. 2008 fälldes 2,3 vildsvin per 1000 hektar i länet, 2017 var avskjutningen 9,9.

– Men jag trodde avskjutningen skulle ha ökat mer, säger Stefan Holm.

Den kraftiga ökningen av vildsvinsstammen har man i viss mån kommit tillrätta med i östra delarna av länet.

– Där ser vi ett trendbrott, vildsvinsstammen minskar och det beror bland annat på att jägarna lärt sig hantera stammen, säger Stefan Holm.

Rådjursstammen har minskat kraftigt. 2008 var avskjutningen närmare tio djur per 1000 hektar men de senaste åren omkring fem djur per 1000 hektar.

Då stammen återhämtat sig på flera håll i länet trodde man på en ökad avskjutning, vilket inte skett.

– Många kretsar har haft jaktförbud på rådjur en tid och det hänger nog kvar, säger Stefan Holm.

Avskjutningen av kronvilt har ökat under samma period, från 0,22 fällda djur per 1000 hektar till 0,49. Dovhjorten har haft en ojämn avskjutning men har ökat från 0,11 till 0,36 djur.

I viltrapporteringen är målet är att minst 50 procent av länets jaktbara areal ska rapporteras, och minst 30 procent av jaktvårdskretsarnas areal.

– Det är för att få ett statistiskt säkert material, men länssiffrorna ger stabilt resultat redan vid tio procents rapportering, säger Stefan Holm.

Sedan statistiken började föras för nära 80 år sedan har stora förändringar skett i viltstammarna.

– På 40-, 50- och 60-talet var det småviltsjakten som dominerade, med exempelvis fasan, rapphöns och fälthare. Nu är det nästan enbart klövviltsjakt. Det är biotopförändringar och det intensiva jordbruket som gjort att småviltet gått tillbaka medan skogsbruket bidragit till att klövviltet ökat, säger Stefan Holm.

I den databas som Jägareförbundet driver, viltdata.se, kan den som är intresserad gå in och följa statistiken för olika djurslag, bland annat avskjutning, slaktvikter och viltobservationer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!