Männen deltog en dag i vintras i älg- och vildsvinsjakt på jaktmarker i Östervålatrakten. I samband med att en av dem förflyttade sig i skogen träffades han plötsligt av ett skott från jaktkamraten, som befann sig på 275 meters avstånd. Skottet träffade i bäckenet och mannen skadades allvarligt.
Skytten åtalades och medgav vid rättegången att han orsakat offrets skador. Mannen berättade att han sett ett vildsvin passera över en väg och därför gjort sig beredd att skjuta. Fem-sex minuter senare uppfattade mannen "en svart klump" som rörde sig på vägen och avlossade ett skott, i övertygelse om att han sett ett vildsvin. I själva verket var det jaktkamraten som gick på vägen, för att undersöka om en älgko träffats av ett tidigare avlossat skott.
Enligt mannen hade han över radion meddelat övriga jägare vilken väg han tog. Mannen berättade också att han tog av sig sin röda keps och vinkade, när han på håll såg den äldre jaktkamraten. I samma stund som han började gå mot mannen träffades han av skottet och ropade över radion att han blivit skjuten.
Tingsrätten slår fast att skytten avlossat vapnet trots att han inte tydligt såg målet och därför gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande. Han döms för vållande till kroppsskada, grovt brott. Jägaren fälls också för brott mot vapenlagen, sedan han förvarat bland annat krut och flera jaktvapen i ett olåst vapenskåp i sin bostad. Straffet blir villkorlig dom med 100 timmar obetald samhällstjänst. Mannen ska också betala skadestånd till den skjutne jaktkamraten.