Skördeförlusterna på grund av viltbete kan bli upp mot 25 procent enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Enligt de mätningar forskare gjort på arealer med höstvete och havre där djuren inte kommit åt att beta jämfört med betade ytor var skördeförlusten mellan 20 och 25 procent.
Kostnaderna för betesskadorna beräknades till 3 910 kronor per hektar vete och 1 585 kronor per hektar havre.
Ett exempel på vilt som ökar i Mellansverige är dovhjorten. Söder om Enköping växer stammarna sig sakta med säker allt större. Djuren innebär inget större problem för skogsbruket men kan orsaka stora skördeskador. Under 2018 sköts mer än 40 000 dovhjort i landet.
Men det går att utnyttja den växande viltstammen positivt. En slutsats som dras i underökningen är att intäkterna från kommersiell jakt kan överstiga kostnaderna för betesskador.
Kostnaderna för betesskador beräknades till 865 kronor per dovhjort. Samtidigt är det beräknade värdet på djuren som jaktbart vilt cirka 1 000 kronor. Jaktvärdet kan därmed kompensera betesskadorna.
– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger Katarina Elofsson, forskare vid institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Stora klövvilt, som dovhjort, är alltså även positiva för den biologiska mångfalden då allt färre tamdjur, som får och kor, betar markerna. Bete, trampning och gödsling är gynnsamt för den biologiska mångfalden.
Dovhjorten förekom ursprungligen över hela Europa men kom troligen till Sverige i mitten av 1500-talet och stammen är ett resultat av utplanteringar eller rymningar från hägn.