1960 beslöt LO och SAF att slopa de särskilda kvinnolönetarifferna. Inom fem år skulle lönerna vara lika för lika arbete, oavsett kön. Att det inte riktigt blev så var lätt att förklara med att kvinnor fortfarande låg efter män vad gällde utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Fram till 1983 gick utvecklingen ändå tydligt framåt, men därefter har den nästan stått stilla. Trots att kvinnor i dag till och med är mer utbildade än män.
– Utvecklingen går trögare än man någonsin kunnat tro. Beräknat på en arbetsdag mellan 8 - 17 jobbar kvinnor gratis från 15:56 om man jämför våra löner med männens, säger Gertrud Åström, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.
Kvinnolobbyn är initiativtagare till 15:56- rörelsen, som i dag uppmanar till en kampanj på sociala medier. Klockan 15:56 hoppas de att så många som möjligt lägger upp ”Efter kl. 15:56 jobbar kvinnor gratis. Varje dag. Dags för #lönheladagen!” på Twitter, Facebook och Instagram. 15:56- rörelsens övergripande krav på politikerna är främjande av jämställt uttag av föräldraförsäkringen, skärpta krav på lönekartläggningar och att alla tjänster ska organiseras som heltidstjänster, med möjlighet att jobba deltid för enskilda som själva vill det.
– Syftet med kampanjen är att hålla igång trycket i lönefrågan. Det måste vi, för det går att förändra.
Först och främst handlar förändringarbetet enligt Gertrud Åström om strukturer.
– Befintlig lagstiftning garanterar uppenbarligen inte jämställda löner. Till den som påstår det frågar jag: i vilka branscher då? Kvinnor tjänar mindre överallt.
Störst är löneklyftan bland tjänstemän i privat sektor, hela 19.4 procent. Gertrud Åström tycker att debatten kring löner är alltför fokuserad på staten och kommunerna, som trots allt är betydligt mer jämställda, även om offentligt anställda generellt tjänar mindre.
– 80 procent av alla män och 50 procent av alla kvinnor är privatanställda. Titta för höge farao på hur det ser ut där folk arbetar, säger Gertrud Åström.
UNT besöker den asiatiska restaurangen Fugu precis nedanför Slottsbacken, efter lunchruschen när ett par timmar kvarstår tills middagsgästerna börjar dyka upp. Servitrisen Sonor Gambold är ensam i matsalen. Sedan hon kom till Sverige från Mongoliet för fyra år sedan har hon jobbat på flera olika restauranger, och överallt har det varit samma könsfördelning: kvinnor serverar och män står i köket. Varför vet hon inte.
– Servitriser har det klart tyngsta jobbet. Vi måste bära mycket och springa fram och tillbaka hela tiden, ibland även hjälpa till att diska, säger Sonor Ganbold.
Hon upplever däremot inte att hennes kön i sig påverkar lönen. Servitriser tjänar mindre än kockar, men det gäller även diskare, som ofta är män.
– Det är hur bra man jobbar som avgör vad man får betalt, säger hon.
Till skillnad från Sonor Ganbold har Eva Gornitzka ett yrke som under lång tid varit väldigt mansdominerat. Hon är matros i Stockholms skärgård. Jobbet handlar om att se till att maskiner och elektricitet fungerar, och köra båten när kaptenen till exempel behöver gå på toaletten. Hålla båten flytande helt enkelt.
– Jobbet är väldigt varierat så man hinner aldrig tröttna, säger hon.
Många av matrosens arbetsuppgifter är fysiskt krävande, speciellt om man som Eva Gornitzka jobbar på en gammal båt. Där måste man behärska att kasta trossar på riktigt.
– Man måste träffa rätt direkt, det är en gammal hederlig sport. På nyare båtar är jobbet lättare, men det som fascinerar mig mest är just att vara på en gammal båt som kräver ett gammalt arbetssätt.
Båten som Eva Gornitzka jobbar på heter Waxholm III och är 112 år gammal. Under båtens barndom hade det varit otänkbart med en kvinnlig matros. Då, för hundra år sedan var det bara som servitris en kvinna kunde jobba på båt. I dag är det dock inte särskilt ovanligt, och Eva Gornitzka upplever att de kvinnliga matroserna blivit fler och fler under hennes tio år i jobbet. Könsfördelningen är inte 50–50 men bland kollegorna upplever hon inte att könet väcker några reaktioner. Däremot händer det att hon får kommentarer av båtgäster.
– En äldre man påpekade att ”de hade målat båten så fint åt oss”. Då var det jag som hade målat henne helt själv, vilket jag berättade. ”Jaså, ni får vara med och jobba”, sade han.
I fråga om lönerna säger Eva Gornitzka att de baseras helt på antal år man har varit anställd i företaget, så på det viset är rederier helt jämställda. Hon har själv inga planer på att skaffa barn och kan inte uttala sig om hur det skulle påverka lönen att vara föräldraledig. Däremot vet hon att det skulle vara svårt att vabba.
– Båten får inte lämna kajen utan matros, så att ringa på morgonen och säga att man ska vara hemma med sjukt barn skulle ställa till väldiga problem.
Erica Lindahl, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) vid Uppsala universitet har varit med och skrivit en rapport som jämför kvinnors och mäns löneutveckling före och efter första barnets födelse. Den visar att löneskillnaderna i lön är små före familjebildning, men därefter ökar med 10 procentenheter på 15 år. Skillnaden i inkomst ökar med 35 procentenheter.
– Fler kvinnor går ned till deltid efter att de har fått barn, och vabbar mer.
Erica Lindahl uppskattar att lönegapet till 75 procent kan förklaras av hur föräldraansvaret delas upp. Det i sin tur beror till stor del på att män i genomsnitt är två år äldre än kvinnor när de skaffar barn, och därför har hunnit jobba sig upp till en högre inkomst. Det ligger ju nära till hands att den förälder som tjänar minst tar ut den mesta föräldraledigheten.
– De där två åren har stor betydelse för förankringen i arbetslivet. Trots att mycket annat har förändrats på hundra år är det fortfarande så heterosexuell parbildning ser ut, att mannen är äldre än kvinnan. Om kvinnor gifte sig med yngre män skulle det nog se annorlunda ut, säger Erica Lindahl.
Hon påpekar att utvecklingen trots allt går åt rätt håll, om än väldigt långsamt. Som hon ser det är vägen till jämställda löner att fler par delar lika på föräldraförsäkringen. Att föräldraförsäkringen är generös i Sverige tycker hon är bra, men att ta ut hela ensam ger långtidseffekter på lönen.